Speedade huliganer i trotsåldern...

Det är exakt vad mina barn är nu, 75% av den vakna tiden...

Igår var vi hos mina föräldrar och hälsade på, pojkarna och jag.
Deras far stannade hemma och tapetserade i vardagsrummet.

I alla fall, det var full rulle hela tiden, de hittar på det ena efter det andra.
Så fort man vänder bort blicken är de där - precis där de inte får vara och gör precis det de inte får göra:
*kastar sten i dammen
*kastar sten på morfars bil *chockad och förbannad*
*klättrar upp på stegar
*trampar ner jordgubbsplantor
*"skriver" i mormors bokningskalender.
*öppnar luckan i spiskaminen
*trycker på alla fjärrkontroller
*sätter på stereon eller tv:n
*springer åt rakt motsatt håll så fort man kallar på dem
m.m. m.m. m.m.

*tung suck*

Det är allt tur att de är så förbannat söta så att man inte kan vara arg på dem någon längre stund!;-)

Mormor deras och jag kom i alla fall fram till att nästa gång ska de bara passa en av dem, vi måste verkligen bli bättre på att dela på dem.
Delar vi på dem får de ju total uppmärksamhet, de behöver inte konkurrera ut varandra.
Vi delar ofta på dem kortare stunder, tex jag går och handlar med en av dem och den andre stannar hemma med pappa.
Då är det sån skillnad - de blir genast så lugna och harmoniska, snackar glatt med en och är bara underbara!

Nu låter det som om jag har värsta skräckexemplaren till barn och så är det ju absolut inte - det har bara varit lite extra intensivt i helgen...
Men visst, jag ska ju inte sticka under stol med att det ska bli skönt att lämna dem på dagis i morgon bitti och sen få gå hem, till ett tyst och tomt hus!
Så hinner jag sakna dem lagom mycket innan det är dags att hämta de ljuvliga små huliganerna!