söndag, januari 30, 2011

Dag 45 - Ett sista ögonblick

Ett sista ögonblick.
Ett ögonblick jag minns lite extra.

Jag minns en biltur genom ett kallt Skåne i soluppgång en tidig, tidig morgon i mars/april 2004.
Inga andra bilar var ute.
Vi körde Skåne runt.
Två små bebisar sov i baksätet.

För första gången på 24 timmar sov de.
Istället för att skrika av koliksmärtor och trötthet.
Fredrik och jag fick visserligen inte sova nu heller.
Men vi fick tystnad, lugn och ro.
Frid, samhörighet.

Bara vi två vakna i Skånes vackra landskap.
Det var första gången vi använde bilen som sömnmedel.
Men inte sista.
Än idag är det ett säkert kort, snart 7 år senare.

torsdag, januari 27, 2011

Dag 44 – Ett foto på dig från förra året och ett från nu. Hur har du förändrats?

Jaha, en liten jämförelse då.

Först ut en bild från 21 februari 2010, på väg till fest.


Inte så himla stor skillnad egentligen från hur jag ser ut nu (24 november 2010)



Men för att göra det hela lite roligare så tar jag med en bild från sommaren 2008 också!
Nu snackar vi skillnad.


Vi snackar 50 kilos skillnad!

onsdag, januari 26, 2011

Dag 43 – Ditt favoritplagg?

Hmmm...
Mitt favoritplagg?
Det måste vara jeans.
Jag går alltid i jeans, utom de varmaste sommardagarna - då har jag caprijeans eller jeansshorts, haha.

Alltid jeans.
Utom förstås nu när jag har min byxgördel efter operationen, den är som ett par tjocka tights i full längd och det blir väldigt varmt med jeans ovanpå.
Trust me, jag har provat flera gånger.
Utomhus är det toppen, men inomhus inte lika mycket toppen...

Jag har tre veckor kvar i gördeln, och ja, ska man titta på mitt favoritplagg sen operationen så är det ju ett långt linne/en lång tunika.
För då behöver jag inga byxor alls hemmavid, utan har bara gördeln under!
Tar jag en kjol på kan jag tom visa mig ute så.

Men jag längtar efter att få slippa den.
Jag längtar efter att få gå i jeans igen!

tisdag, januari 25, 2011

Dag 42 – Din favorittid på året?

Min favorittid på året har länge varit våren.
Värmen kommer och naturen blir så vacker med ljusgröna blad och knoppar överallt.
Men nej, så är det inte längre.

Jag har en ny favorit.
Sommaren.
Numera älskar jag sommaren och värmen!
Blå himmel, gul sol, grönt gräs och blommor i alla världens färger.
Men framför allt värmen.
Och förstås semestern!

måndag, januari 24, 2011

Dag 41 – Ett brev till dina föräldrar

Ett brev till mina föräldrar.
Mamma och pappa.
Fler ord än så här är bara utfyllnad:

Tack för allt.
Jag älskar er!
♥♥♥

söndag, januari 23, 2011

Födelsedagsfirande

Födelsedagen började strax efter 6 på morgonen med ett: Mamma, idag är det min födelsedag, får jag vakna nu? från Emil.
Nej, det är inte morgon än, sov lite till, svarade jag och smög upp ur sängen: Sov ni, jag ska bara kissa.
Istället smög jag ner och fixade födelsedagsbrickan med O´boy och bulle.
Smög upp igen och gick in i sovrummet under ljudet av skönsång.

Ja, skönsång kanske är att ta i, men jag sjöng "Vi gratulerar" för dem.
Sänglampan tändes och två morgonförvirrade, lyckliga ansikten sken mot mig.
Ännu lyckligare blev de när jag med ett: Nämen, vad är det här?! drog fram vars två paket från under sängen.
De öppnade paketen med raketfart och blev överlyckliga när det var de önskade Atlantis-legona.
Sen fikade vi i sängen och hade riktigt mysigt.

Efter frukost hämtade vi nyckeln till kalaslokalen och gick bort och kollade hur det såg ut.
Det gick inte att duka långbord som tänkt, men det blev faktiskt bättre med två bord eftersom pågarna då fick vara huvudperson vid varsitt bord.
Vi gick hem igen för att byta om och mina föräldrar och syrran + lillkusin R dök upp.
Pågarna, syrran och jag förberedde i lokalen och klockan 11 dök kompisarna upp.
Pågarna hade fått bjuda 4 kompisar var, och de blandade gamla dagiskompisar med nya klasskamrater.

Snart var lokalen full av vampyrer, klonsoldater, cowboys och annat löst folk som sprang runt och tjoade och hade hur kul som helst.
Strax efter halv tolv leverade mamma och pappa den beställda maten från McDonalds och ungarna högg in.
Lekar, stoj och skratt - och lite marängsuisse och sedan var det dags för godispåsar och slut på kalaset.
Pågarna var supernöjda och hade haft jättekul - och fått en massa roliga presenter förstås!

Väl hemma igen fick vi hjälp av min familj att fixa och laga maten till nästa kalas.
Mango chutney-gryta med ris och naanbröd, serverat med sallad, bananer och jordnötter - supergott!
Släkten droppade in och pågarna var överlyckliga igen - en massa favoritpersoner OCH en massa presenter!
Det blev mer lego, en wii-mikrofon, presentkort, sällskapsspel, pengar, ett gormitiland och favoritpresenten: varsin Paper Jamz-gitarr!

När släkten åkt hem - tack för en supertrevlig kväll! - la pågarna sig i varsin soffa med gitarren bredvid och slog på Cartonn network med orden:
Det är faktiskt vår födelsedag idag och då bestämmer vi själva hur länge vi får vara uppe!
Fem minuter senare snarkade Emil i soffan...
Axel var envisare men till slut fick jag upp dem bägge två i säng, och de somnade på två röda sekunder.
Nöjda och belåtna!

Idag då?
Jodå, de satt vid matbordet och byggde lego så fort de vaknat och där har de suttit större delen av dagen.
Lite pauser för att spela Paper Jamz, och prova nya mikrofonen till Lego Rockband på Wii.
En promenad till ICA, och sen återgick de till legobyggandet!

Dag 40 – Vad har du sug efter?

Jag hann inte med det här igår, men det var ju bara bra.
För det är ju idag jag har sug efter nåt.
Jepp, idag är det ju lite så där dagen efter igår. ;-)

Det blev ingen frukost idag, utan brunch.
Jajamen, pizza förstås!
Som tur var hade jag en liten färdigpizza i kylen, Pelles Kebabpizza (kylvara) - supergod!
Och alldeles lagom storlek för min lilla mage!

Det blir en liten tur till ICA senare med.
Vad som står på inköpslistan?
Godis förstås!

Så ja, godis och pizza är mitt sug idag!

lördag, januari 22, 2011

Grattis på 7-årsdagen!

... säger jag till mina födelsedagsgrisar här hemma!
Tänk, 7 år redan!

Det känns som igår de låg på mitt bröst bägge två, alldeles nya.


Små, små och alldeles ljuvliga.

Idag är de desto större.
Drar 134 i kläder.
Men fortfarande lika ljuvliga!


Grattis på födelsedagen, Emil och Axel!
Jag älskar er, mest i hela världen!

På tal om desto större, så här såg jag ut på vägen till att bli tvillingmamma:


Sista sf-måttet var 52 cm, jag var rätt glad när det var dags att bli av med jättemagen!

fredag, januari 21, 2011

Inte gikt?

Idag fick jag veta provsvaret.
Urinsyran är inte förhöjd och därmed finns det inga kristaller som orsakar min inflammation i tåleden.
Med andra ord är det antagligen inte gikt ändå.

Klart är i alla fall att det är en inflammation i leden.
Frågan är bara varför?

Nåja, det börjar bli bättre i alla fall.
Foten är inte riktigt lika svullen och jag är inte riktigt lika öm.
Klart på bättringsvägen!

Fast jobbat har jag inte gjort mer än i måndags.
Dock inte pga foten.
Nej, pågarna som varit friska sen i november blir självklart sjuka så fort jag börjar jobba igen!
Emil började med ont i halsen och hosta, och fick sen nästan 39 graders feber.
Idag har Axel också varit hemma med en väldig hosta.

Men ingen av dem har haft feber idag, så vi satsar på kalas som planerat i morgon.
Och som de längtat!
I förmiddags sa Emil:
Är det kväll snart? Jag längtar till det är kväll och vi ska sova - och sen vakna på vår födelsedag!
Och i morgon är det alltså dags.
Om exakt 2 timmar är det 7 år sedan de föddes med akut snitt på KK i Lund.
Den 22 januari, kl 00.38.

Dag 39 – Vad gör dig unik och annorlunda än alla andra?

Haha, vilken knäpp fråga, vi är ju alla unika!
Men ja, vad ska jag säga då...
Hmmm.

Jag kan vara svår att verkligen lära känna IRL, för även om jag kan vara väldigt snackig och öppen med saker som andra gärna inte pratar om (tex provrörsbefruktningar och fetmaoperationer), så är jag ganska reservad och känner in nya människor innan jag släpper dem inpå livet.
Många tröttnar innan de kommer dit...

Jag är inte mycket för att ha många bekanta, jag har mina nära vänner som betyder massor, massor, för mig och med deras sällskap är jag mer än nöjd.
Däremot så uppfattas jag nog inte som blyg heller, utan har tvärtom ganska lätt för att snacka till exempel med föräldrar på jobb och kollegor och nya människor jag stöter på.
Så länge jag inte måste kallprata.
Finns det nåt värre?
Då är jag hellre tyst.

torsdag, januari 20, 2011

Dag 38 – Ett foto på något som gör dig lycklig

Nemas problemas.
De här två huliganerna gör mig lycklig varje dag.
De sötaste, goaste, finaste killar som finns.


Axel och Emil.
Mina mirakelkillar.
Som snart fyller 7 år!

onsdag, januari 19, 2011

Gikt?

Nu när jag har haft så ont i höften har jag liksom inte funderat så mycket på att jag haft så ont i foten med.
Inte förrän nu när det inte gör ont i höften längre.
Då tänker jag desto mer på foten.

Foten är alldeles svullen uppe vid stortån och knölen där framme på insidan av foten, varm och lite svagt röd, och gör väldigt ont.
Tån kan jag knappt böja en millimeter och det enda jag kan ta på mig är mina fula för stora stövlar modell biker.
De är det enda min fot får plats i nu!

Hallux vallgus tänkte jag förstås, mamma är ju opererad för det i bägge fötterna.
Och mina fötter ser ju ut precis som hennes fast inte lika stora knölar.
Men nej, det trodde inte doktorn.
Knölen är för liten och stortån inte tillräckligt sned.
Svullnaden och smärtan hör inte heller dit.

Gikt, sa han däremot.
Även kallat portvinstå.
En sjukdom som främst drabbar medelålders, överviktiga, öldrickande och inälvsätande män.
Jag är inte man, inte riktigt medelålders än, jag är knappt överviktig, jag dricker inte öl och jag äter defintivt inte inälvor som lever och njure och annat läskigt.
Tvärtom har jag till och med proteinbrist, jag äter för lite kött mm.
Däremot så läste jag att en attack kunde utlösas av en större operation...

Proverna som togs idag ska jag få svar på i morgon, finns där förhöjda värden på urinsyraprovet så bekräftar det doktorns teori om gikt.
En attack behöver dock inte betyda att det blir fler, många får bara en attack, medan andra får flera.

Dag 37 – Vem vill du dela ditt liv med eller ser en framtid med?

Ja, den personen var ju Fredrik.
Nu blev det inte så.
Så det här får väl framtiden utvisa?

Någon gång, någonstans, väntar väl kärlek ännu en gång.

tisdag, januari 18, 2011

Dag 36 - Det här upprör mig

Jag är inte den som går och blir upprörd över saker för jämt, nästan aldrig faktiskt.
Men jag blir upprörd när människor är elaka mot andra, särskilt mot mina nära och kära.

Barn som slår på och säger elaka saker till andra barn som helt enkelt inte gör såna saker, för att de är bättre uppfostrade.
Det gör mig upprörd.

Människor som hittar på, är elaka och som inte ser sin egen skuld/sitt eget ansvar och behandlar andra människor illa på sin väg att på något vis rättfärdiga sina egna handlingar och åsikter.
Det gör mig upprörd.

Självklart blir jag även upprörd när tex barn och djur far illa, men det är liksom så självklart att det inte behöver sägas.

måndag, januari 17, 2011

Dag 35 – Smeknamn du har och varför

Som yngre hade jag fler smeknamn, idag finns bara ett kvar:
Lotta.
Fast Lotta känns ju inte som ett smeknamn, det är ju jag liksom - Ann-Charlotte, vem är det?!

I skolan var vi två Lotta i klassen, Lotta Lj och så jag då, Lotta W.
Så ofta blev vi kallade för våra efternamn istället.
W (jag skriver inte ut hela efternamnet alltså) blev Wiener, som ibland blev Wienerkorven - men aldrig elakt.
Så ja, Lotta, Lotta W eller Wiener var väl det vanligaste.

Lottis har jag oxå blivit kallad för, men mest av en enda vän.
Älskling förstås, det var väldigt sällan Fredrik använde mitt namn.
Mammi kallar Emil mig ofta numera, sedan han fick höra syrrans förklaring på varför lillkusin R kallar henne för Mammi ibland.

Tillbaka på jobb igen!

Ja, då var man tillbaka på jobb igen!
5 veckors frånvaro som inte alls blev som jag tänkt mig.
Jag tänkte läka efter mina operationer i lugn och ro, och få hämta nya krafter efter den långa stressiga hösten som höll på att ta knäcken på mig i slutet av november.
Men nej då.

Istället blir man jättesjuk i magen och får vansinnigt ont i höften.
Fattar ni att jag inte kunnat sitta normalt på en stol på nästan 4 veckor?!
Ingen återhämtning här inte, bara elände.
*tycker synd om mig själv*

Och den jädrans bilen ovanpå allt!
Först batteriet och sen den spruckna rutan och sen all rost som de hittade när de tog loss rutan...
I runda slängar har bilen kostat mig 6.000 spänn på en månad!

Nåja, jobbet var det!
Jag är allt lite trött ikväll efter att ha jobbat - men det var så kul att vara tillbaka!
Ungarna är så härliga, och jag har toppenkollegor.
Jag är så glad att jag har ett så roligt jobb som jag har!

söndag, januari 16, 2011

Dag 34 – Planer/drömmar/mål du har

Ja, planer och drömmar har man väl alltid.
Stora som små.

Jag har en massa planer för mitt hus.
Som jag aldrig blir färdig till.
Tex ta bort de flesta rabatterna på framsidan och lägga plattor även där för att få lite mer space.
Få upp lister i hela huset - men tro det eller ej, nu har jag lister i köket i alla fall!
Fixa till badrummet på ovanvåningen.
Nya skåpsluckor i köket, eller i alla fall spraymåla de gamla.
Måla om hela huset och garaget.

Drömmar.
De finns de med.
Att få se pojkarna växa upp och få det bra.
Att få bli lycklig igen.
Att vinna 50 miljoner på Lotto.
Fast då måste man ju förstås spela Lotto oxå. ;-)

Dag 33 – Vem skulle du vilja byta liv med för en dag och varför?

Den här frågan har jag aldrig kunnat svara på, jag kan inte komma på någon alls jag skulle vilja byta med.
What's the point liksom?
Varför tex vilja byta med nån mångmiljonärkändis för att sen gå tillbaka till sitt vanliga liv igen?

Nej, skulle jag vilja byta med någon så skulle det vara med mig själv.
Byta med mig själv den 6 november 2008 och inte gå till jobb den dagen.
Inte låta Fredrik somna efter nattjobbet utan ta honom till sjukhuset istället.
Slippa gå igenom de sista 2 åren och 2 månaderna i mitt liv.

fredag, januari 14, 2011

Dag 32 – Ett foto på dig och din familj

Ett foto på mig och hela min familj med föräldrar och syskon har jag inget som inte är minst 10 år gammalt.
Men det är ju faktiskt jag och pågarna som är min familj nu.
Och oss tre har jag foto på!

Det här har ni nyss sett faktiskt, vi använde det som julkort - men det är mitt favoritkort på oss tre just nu!


På stranden i Hurghada, den 24 nov 2010.

Provsvar

Äntligen har doktorn ringt om mina provsvar!
Alla prov på bakterier och parasiter är negativa så det finns inget som hindrar att jag börjar jobba på måndag som planerat.
Troligen har jag fått med mig nån "god" bakterie från Egypten som min kropp haft problem med.
Min sänka som var uppe i 113 hade i måndags sjunkit till 51, och idag känner jag mig i princip helt frisk.
Bara lite trött efter allt som varit.

torsdag, januari 13, 2011

Sjukrapport...

... eller jag kanske skulle kalla det friskrapport!
För jo, nu mår jag faktiskt bra igen.
Magen känns helt okej, höften är inte helt bra men jag kan röra mig på byn utan kryckor igen.
Mina stora sydda sår läker fint, även såren som öppnade sig i T-korsningen i ljumsken börjar se riktigt fina ut.

Jag har inte Salmonella, så mycket är klart.
Men de andra provsvaren har fortfarande inte kommit!
Jag pratade med dem på vårdcentralen idag och frågade hur jag skulle göra eftersom tanken är att jag ska börja jobba på måndag...
Så jag ska ringa dem i morgon och kolla om svaren kommit och har de inte det får läkaren ta ställning till om jag får jobba eller inte.

Och idag var det dags att träffa sjukgymnasten pga muskelinflammationen.
Hon hittade orsaken till inflammationen direkt.
Mitt bäcken är bakåtroterat på höger sida, vilket ger en felaktig ställning i höft och rygg.
Jag hade samma sak för 15 år sen och frågan är om det varit så hela tiden eftersom jag fått ont med jämna mellanrum genom alla år.
Fram tills nu, då jag haft ont i princip hela hösten.

Pga detta är hela min rygg sned, och går jag det minsta framåtlutad så belastar jag musklerna i rumpan och låret alldeles för mycket, och de blir inflammerade.
Och ja, ont i ryggen får jag ju med, konstant.
Eftersom mitt bäcken kan ha varit roterat i 15 år vet sjukgymnasten inte om man vågar försöka trycka fram det igen, och om man gör det kanske det roterar bakåt igen bara jag sätter mig ner.
Så till att börja med ska jag ha ett inlägg i min högra sko för att få upp högra höften och därmed göra min rygg rak.
Detta ska jag prova i 3 veckor och sen ska vi börja med sjukgymnastik för att stärka mina sätesmuskler och ryggmuskler.

Dag 31 - Mina ambitioner

Eftersom jag varit fullständigt utslagen i två veckor så fortsätter jag där jag var från och med idag.
Dag 31 alltså, som egentligen skulle varit nyårsafton - då jag istället låg på akuten i 6 timmar...

Mina ambitioner var det.
Jag har väl egentligen inte så höga ambitioner, jag försöker vara realistisk.
I mitt yrkesval finns inte så många karriärmöjligheter, och de som finns är jag kanske inte så intresserad av.

Jag vill vara bra på det jag gör helt enkelt!
Och det är jag.
Dessutom vill jag lära mig något nytt varje år för att hela tiden bli ännu bättre på det jag gör.

fredag, januari 07, 2011

Sjuk

Jag har inte bloggat på ett tag, har inte orkat.
Här kommer en liten uppdatering i alla fall.

Som ni kanske kommer ihåg så blev jag magsjuk efter (och i) Egypten och var jättedålig.
Jag blev av med det, men det kom tillbaka hela tiden om och om igen.
Juldagen började det igen och sen dess har jag inte fått stopp på det.
Nu har jag nästan gått ner 5 kilo på 10 dagar...

Jag har varit hos läkare och enbart fått dricka vätskeersättning under 24 timmar för att sen börja försiktigt med skorpor, rostat bröd, kokt kyckling och ris.
Skorporna och det rostade brödet gick bra, men sen satte det igång igen.
Så nu är jag på omgång 2 med vätskeersättning.

Jag lämnade blodprover och ett annat prov i onsdags, och idag har jag varit och lämnat ytterligare två prover.
Jag får veta provsvaren på måndag, men läkaren misstänker att jag fått med mig Campylobacter, Salmonella eller Shigella från Egypten.
Jäkla skit!
Bokstavligt talat.

lördag, januari 01, 2011

Gott nytt 2011!

Jag önskar er alla ett gott nytt 2011!
Hoppas att ni alla haft en rolig, mysig, trevlig nyårsafton!

Min egen blev inte alls som planerat.
Jag och pågarna skulle fira med allra bästa vännerna långt ute på landet hos A & J.
Precis som varje år!

På torsdagen började min jäkla höft kludda igen, eller ja, där benet går över i rumpan kan man också säga.
Det gjorde väldigt ont som det alltid gör när det kör igång, men det var hanterbart.
Fredag morgon vaknade jag och hade så ont att jag inte visste var jag skulle ta vägen.
Pågarna fick hjälpa mig ur sängen, jag kunde inte komma upp själv.
De var stolta över att kunna hjälpa mig men väldigt oroliga.

Behövde gå på toa och morgonkissa.
Tog mig 10 minuter att komma uppp från toastolen...

Jag kunde inte sitta, inte resa mig, inte sätta mig ner, inte gå - allting gjorde vansinnigt ont.
Halvlåg i soffan hela förmiddagen, så länge jag låg still gjorde det inte ont.
Till slut hade jag så ont att jag bara grät.
Det fanns inget val längre, nyårsafton eller inte, jag behövde komma in till akuten för att få hjälp.

L & M tog hand om pågarna, svärfar körde mig in till Malmö, och samtidigt begav sig mamma och pappa med syrran och lillkusin R mot mitt hus så att hon kunde ta emot pågarna när de andra skulle iväg på nyårsfirandet som jag nu insåg att jag aldrig skulle hinna hem till.
Kom in på akuten vid kvart över två, kvart i tre fick jag komma in på första undersökningen, och kvart över tre låg jag på en brits inne på ortopedakuten.
Och där låg jag i 4 timmar i väntan på doktor.

Min sänka var för hög (67, ska vara under 8) och de var rädda för inflammation i höftleden.
Men höften var för rörlig så de misstänker muskelinflammation i sätesmuskeln - samma som jag haft förut.
Men eftersom jag även haft roterat bäcken fick jag order om att komma tillbaka söndag morgon kl 8 för röntgen av höften.

Så jag fick ett par kryckor och en monsterspruta med smärtstillande i rumpan, och fick ringa efter en taxi hem.
Sprutan började snart verka så resten av kvällen slapp jag ha ont.
Pågarna väntade ivrigt på mig, men hade haft kul med moster och lillkusinen.
När alla tre pojkar somnat blev det en film för syrran och mig (The invention of lying - en riktigt rolig film!) och sen väckte vi busarna strax innan tolvslaget så de fick se fyrverkerierna utanfär fönstrena.

Idag har jag ont igen, och knaprar smärtstillande, ligger mest i soffan och hasar fram med kryckorna.
Mamma och pappa kom och hämtade syrran och lillkusin R, eller rättare sagt pappa, för mamma bytte plats med syrran och stannade kvar här.
Och hela nyårsgänget från igår kom med fika så att vi ändå fick träffa dem i helgen!

Nu blir det duschen, sen Mamma Mia och i morgon blir det alltså röntgen och sen nytt besök på ortopedakuten för lite mer besked och förhoppningsvis starkare tabletter än Panodil och Ipren.