tisdag, oktober 31, 2006

Sista dagen

Jag njuter av min sista heldag hemma...
Har tagit en lång promenad.
Legat på soffan och läst ut en bra bok - "Små citroner gula".
Scrappat lite julkort.
Legat på soffan och tittat på teve och ätit några chokladbitar.
Scrappat lite till.

Och nu sitter jag här en liten stund innan jag ska ge mig ut i regnet och hämta hem odjuren, jag menar barnen. ;)

måndag, oktober 30, 2006

Tecken

De är här.
Tecknena på att det snart är dags för månadens "roliga" vecka.

1. Finnar.
Inte många, inte stora, det har jag aldrig.
Men känslan av en inte lika fräsch hud som vanligt, det slår aldrig fel...

2. Chokladsug.
Mmm...
Marabou...
2st 200 gr för 30 kr...
Det blev en Daim och en Digestive.
Blev tvungen att smaka lite av bägge!

3. Smygande huvudvärk med tillhörande illamående.
Imorgon har den antingen gått över eller förvandlats till migrän...

Igår sa jag till min mor att jag inte haft migrän på säkert minst 6 månader, annars kommer den som ett brev på posten vid den där tiden varje månad.
Synden straffar sig själv...
Nu molar den bakom min panna, bakom mina ögon - och gör mig illamående så att jag knappt kan äta den där chokladen jag är så sugen på.

Lunchat på stan

Idag har jag varit och lunchat på stan med L, en av mina 2 bästa kompisar.
Eftersom vi bägge har 2 barn var det en fantastisk upplevelse att få sitta där på restaurangen, bara hon och jag, och äta i lugn och ro, prata, prata, prata, utan att bli störda en enda gång!

Så väl vi behövde det, så länge sen det var!
Tack L - vi måste göra om det snart igen!

söndag, oktober 29, 2006

Vi vill flytta igen

Jepp, vi har inte ens bott här i ett år - det är ett år om 14 dagar ungefär - men nu pratar vi seriöst om att flytta.

Vi trivs jättebra, det är inte det, det är en bra bostad, fint och så, trevliga grannar, centralt läge - toppen!
Men så jäkla dyrt!

Droppen kom igår när jag fick veta att de höjer hyran igen...
I januari i år höjdes hyran med ca 300 kr utan förvarning!
Nu höjs den med ca 150 kr till den 1 januari 2007.
Hyran låg på gränsen till pockerdyrt redan som det var när vi flyttade hit, nu har de gått över gränsen för vad som är rimligt.

Vi hade betalt en mindre summa varje månad för ett hus i 2-miljonersklassen...
Det visste vi iofs redan när vi köpte den här bostadsrätten, men då hade vi inga andra alternativ.

Nu har vi fått nys på en hyreslägenhet som kanske skulle kunna bli vår, en superfin lägenhet med supercentralt läge.
För grejen är ju:
Vem vill sälja ett hus till oss som har en bostadsrätt med löjligt dyr hyra att sälja först???
Men kan vi istället sälja bostadsrätten och få flytta in i lägenheten så har vi ju guldläge när vi är med och budar på hus!

Det finns 2 hus ute till försäljning nu som vi är intresserade av, men det är ju inte ens lönt att drömma om det, vi måste veta att bostadsrätten är såld innan vi har en chans.
Det ena huset är jättestort, med 7 rum och charm!
Det andra huset är jättelitet, 87 kvadrat har jag för mig, men det är enplans och så himla smart planerat att ytan räcker utmärkt för vår familj!

lördag, oktober 28, 2006

Ibland är livet så ofattbart grymt...

För lite mer än ett år sen insjuknade min förra kollegas dotter i akut leukemi.
Eller rättare sagt, sjuk hade hon varit ett halvår redan, men nu upptäckte de vad som var fel med henne.
30+ gammal hade hon för 6 månader sen fått sin älskade, efterlängtade bebis som de kämpat för att få i många år, och direkt efter förlossningen började hon få det ena konstiga symptomet efter det andra.

Nu kämpade hon för sitt liv, fick hjärnblödningar, hölls nedsövd, fick cellgifter, benmärgstransplantation - och missade praktiskt taget ett år av sitt nya barns liv.
Men det vände, hon blev så pass frisk att hon fick komma hem igen!

Idag fick jag veta att cancern är tillbaka och att hon är inlagd igen, och än en gång tvingas kämpa för sitt liv.

Ni finns i mina tankar, hela familjen.
Jag lider så med er och önskar så att ni vinner över monstret ännu en gång.

fredag, oktober 27, 2006

Busted!

Idag tjuvstartade jag lite med jobbet, då vi fick en dags planering till av chefen.
Så jag körde in till stan i stormen, som inte var så farlig som alla sagt den skulle vara!
Vi fick massor gjort och efter 4 timmar körde jag hem igen.

Öppnade dörren och sa: Hej!
Hej mamma!
Vi är här uppe! sa 2 små pojkar i kör.
Jag och E är här uppe, mamma!
Jaså, är inte pappa där uppe då?
Nej, sa E, han sitter vid datorn. (i rummet bredvid)
Han trycker på datorn! (skriver)

Jag tog av mig och gick upp för trappan.
Från trappan har man fri sikt rakt in i vårt sovrum.
Där satt de, mina barn.
I dubbelsängen.
Insmorda i Miniderm...
Tryckandes på pumpflaskan (vi har Miniderm i STOR förpackning) för att ta ännu mer kräm...
Busted!

Hej killar...
Hej mamma, vi smörjer!

Älskling? säger jag.
Vet du vad våra söner gör?

Maken kommer ut ur datarummet på en halv sekund och ser skamsen ut, tittar in på dem och ser ännu mer skamsen och generad ut...
Busted!

Jag skrattar, skadeglädjen är den enda sanna glädjen!
Det var INTE JAG som var hemma med dem när de gjorde det här buset!
Hehehe...

torsdag, oktober 26, 2006

Hemifrån

Idag har jag kommit hemifrån några timmar, man är inte van vid att kunna åka iväg alldeles ensam!

Det blev en tur till Js nya butik - som var jättefin med en massa fina grejer!
Sen bjöds det på god lunch hemma hos J och en trevlig pratstund.

Tack för idag, J!
Det var jätteskönt att komma hemifrån på egen hand!

onsdag, oktober 25, 2006

Sovit halva dagen...

Idag var jag verkligen trött!

Lämnade pågarna på dagis kl 8, gick hem, tog ett bad vid 9 och försökte sen hitta på något att göra idag.
J var inte i sin butik idag, L var på väg till Bo Olssons i Tomelilla och jag ville verkligen inte städa fast det hade behövts...

Hörde vid 11 att maken gick på toa där uppe (han jobbar natt och sover på dagarna) så jag gick upp för att säga hej.
La mig på sängen och sa: Jag ligger här tills du somnat om.
Jovisst, kl 13 vaknade jag, tittade på klockan och somnade om till 13,45!

Jag misstänker att jag verkligen var i behov av sömn!

tisdag, oktober 24, 2006

Snart är det dags...

... att börja jobba igen.
Den 1 november börjar jag jobba 50% och är sjukskriven 50%.
Det känns både roligt och jätteskrämmande!

Roligt för att det är ett nytt arbetslag på nytt ställe i huset, människorna verkar superbra att jobba med och vi verkar ha massor av lika tankar om hur verksamheten ska skötas.
Roligt även för att jag i grund och botten älskar mitt jobb!
Skrämmande för att det är nytt, för att jag varit hemma sen i augusti, för att jag mådde så dåligt på slutet, för att jag är rädd att inte räcka till.

Jag är redo, samtidigt som jag inte är det.
Men jag tror ändå att det är för det bästa, att jag får komma ut och träffa människor, att jag får vara professionell, att jag får vara mer än "bara" fru och mamma.

Trött, trött, trött...

E har haft feber sen i söndags kväll, igår upp i 39,5 mitt på dagen, idag strax över 38.
Så precis som i helgen har både han och tvillingbrorsan kommit in i stora sängen mitt i natten.
En till att börja med men det brukar inte dröja länge förrän nummer 2 vaknar av att han är ensam i rummet och kommer han med.
Sen är det trångt...
Jag har jätteont i ryggen för att jag inte kan röra mig under natten, självklart så har jag ju bara en smal remsa säng att sova på, ofta med halva rumpan ute över sängkanten, medan de 2 huliganerna ligger på bredden i sängen och sparkar på varandra.
Och att ta in dem i deras egna sängar igen funkar oftast inte alls, då får jag istället sitta och sova i fåtöljen och det är inte mycket bättre för ryggen...

Så varför ska man ha så svårt att gå och lägga sig i tid, när man vet att timmarna innan 01-02 är de enda timmarna ostörd sömn man får???
Hopplöst!
Men idag SKA jag skärpa mig och vara i säng senast 22,15, jag lovar.
Kanske...

söndag, oktober 22, 2006

Feber igen...

Alltså, näää!
Jag blir så trött på alla jäkla höstbaciller!

Förra veckan och även förförra var det ju det ena efter det andra, feber och prickar och feber igen och hosta osv.
I fredags började de nysa och snora, inte mycket men såpass att deras tröjärmar blev randiga mot slutet av dagen...
Helgen har varit helt okej, vi har alla varit trötta men de har inte direkt varit mer förkylda.

Innan läggdags kände jag att E var lite varm, kollade tempen för säkerhets skull - det är tur att de gillar örontempen!
Nja, 37,8, det kan man ju ha en kväll utan att egentligen vara sjuk.
Sen kollade E min temp för säkerhets skull, som jag sa: de gillar örontempen!

Nu gick jag nyss in för att släcka deras stjärnlampor över sängarna, och såg en E med blossande kinder...
Jodå, 38,8 grader var det nu.
"Mamma, jag vill medicin"
Ipren med apelsinsmak är mums!

På tal om att släcka lamporna ja.
Vad är det med det?
Här gör man allt för att mörklägga rummet, rullgardin och sen drar man gardinen utanpå oxå för att få så mörkt som möjligt.
Så tänder de sina sänglampor och somnar i skenet av dem!
Varför anstränger man sig?

Det är ju inte så att det hjälper mot morgonsolen heller - de är ju alltid uppe före solen ändå!

fredag, oktober 20, 2006

På besök hos tvillingkompisar

Idag har vi varit på besök hos tvillingkompisar!

F & F är 10 mån yngre än A & E så de tidigare gånger de träffats har det varit lite för stor skillnad på dem.
Men nu - nu har de riktigt roligt ihop!
F & F hade ett litet grönt leksakshus som pågarna ÄLSKADE - de har sett liknande på Toys'R'Us och skriker VILL HA varje gång de ser det - och nu fick de äntligen leka i ett!
De hade inte ens tid med fika.
Nej, vi vill leka lilla huset!

Det blev en rolig eftermiddag med full fart - pågarna stupade dödströtta i säng och somnade redan kl 19 ikväll!

Tack för idag S och dina charmtroll!

Hatt-fetischist

E verkar vara en liten hatt-fetischist (heter det så?!).

På sin 1-årsdag fick bägge två varsin cowboyhatt, det är snart 2 år sen och hattarna används flitigt fortfarande, särskilt Es.
Den passar dock inte riktigt längre utan sitter uppe på toppen av hans huvud och det ser så jäkla roligt ut!
Flera gånger har han försökt få mig att gå med på att låta honom ha hatten på sig till dagis!

Finns inte hatten tillgänglig så tar han något annat, min solhatt brukar vara poppis, eller hans egen solhatt - både han och A kan springa en hel dag inomhus med solhatt på...
Kalsonger är oxå utmärkta hattar, särskilt boxerkalsonger - de är han extra söt i.
Mamma, jag har fin hatt! tycker han själv.
Up & Go blöjor funkar oxå, ibland kommer den på sne så att ansiktet sticker ut genom ett av benhålen, då ser han ut som om han är hjärnopererad eller något.

Idag efter ett lunchbad för oss 3, så lekte pågarna på sitt rum medan jag klädde på mig i vårt sovrum bredvid och plötsligt hörs en krasch!
Jag rusar in och ser E stå chockad och titta på en sönderslagen kruka (de har varsin som de fått av sin mormor och morfar efter en semesterresa - och jag trodde jag ställt dem på säker höjd i bokhyllan...).
Han tittar på mig med stora, skrämda ögon och säger:
Jag bara hade hatten!

För mitt inre flashar synen förbi, min käre son med en hög SMAL kruka (med Nalle Puh-mönster) upp och ned på sitt huvud utan att hålla i den...
*asg*

onsdag, oktober 18, 2006

Men nu får det väl ändå vara bra?!

Hämtade pågarna från dagis och när vi kommer hem såg jag att A var alldeles simmig i ögonen.
Tempen fram - jodå, 39,3 grader...
Stackarn.

E mådde bra tills han somnade, jag hoppas han vaknar på samma sätt!
Då kan jag åtminstone lämna en av mina busungar på dagis!

Maken är förresten oxå sjuk.
Ni vet, 38,2 grader och han är så sjuuuuuk och det är ett enda elände med allting...

Är det en manlig rättighet att få frossa i små sjukdomar?
Jag har då aldrig fått göra det, jag har snällt fått sköta sånt som måste göras ändå!

Exakt så ja...

Kl 10,38

Jag sitter i godan ro på toaletten med en god bok.
Riiing, riiing!
DAGIS! tänker jag och rusar ner till telefonen med oknäppta byxor fladdrandes runt benen.

Ja, det är L!
Hallå, är det Vägverket?
Nej, det är det inte.
Nehej, vart har jag kommit då?
Ja, du har kommit hem till mig...
Jaha, ja, det var ju fel.
Ja, det var ju det.

Lägger på luren och knäpper irriterat byxorna.
*suck*

Telefonterror - tack för det, Televerket!

Eller Telia för att vara korrekt.

Vi håller på att bli tokiga.
Nästan varje dag får vi felringningar, vissa dagar mer än en gång om dagen!

Vi vet inte vilken sort det är:
1. Felringningar där personen slagit fel nummer.
2. Felkopplingar från Telia.

De som ringer ska oftast till:
1. Vägverket
2. Skattemyndigheten
3. Elgiganten

Alla reagerar inte när jag svarar:
Ja, det är L!
utan fortsätter glatt: Jo, jag skulle vilja ha ett nytt lämp för körkort, eller Jo, jag köpte den här kaffekokaren hos er och nu är det fel på den osv, osv.
Eller så säger de:
Är det Vägverket?
Nej, då har du kommit fel, säger jag vänligt.
Vem har jag ringt till då?
Ja, du har ringt hem till mig, svarar jag...
Varför i helskotta vill de veta vem de har ringt till?
Räcker det inte med att de får veta att de kommit fel?

En tanke slog mig häromdagen när personen som ringde sa:
Jag slog ju 0771-100 nånting.
Bor du i rätt riktnummerområde och råkar slå rätt siffra extra framför nollan, så har du slagit vårt nummer plus några extra siffror som kanske inte kommer med eftersom det börjar gå fram signaler hemma hos oss?

Ibland säger jag telefonnumret när de frågar vart de hamnat:
Ojdå, då har jag ju kommit alldeles fel! är det vanligaste svaret, då börjar man ju undra om de inte slagit fel som ovan (fast å andra sidan är det ju alldeles fel som det blir ovan oxå) utan blivit kopplade fel?

Det har jag själv råkat ut för, det har hänt mig TRE gånger när jag ringt till min mor på hennes jobbnummer.
Min mor jobbar på ett av landets sjukhus, så gissa om jag blev paff första gången de svarade:
Välkommen till Findus!
Que?
Ursäkta, sa jag och ringde upp igen och kom rätt.

Andra gången det hände och jag kom till Findus igen blev jag lika paff, jag var ju säker på att jag slagit rätt nummer...
Tredje gången började jag tycka det var märkligt och slog inte om numret utan använde mig av återupringningsknappen.
Jodå, mamma svarade på andra signalen!
ytterst märkligt!

Ska vi behöva ge oss på att byta till telefonnummer nummer 3 på ett år?
Vi har ju redan bytt en gång sen vi flyttade hit eftersom det var så mycket strul med förra numret som låg hos vårt stora hatobjekt bredbandsbolaget.

Bla, bla bla, bla, amen!

Tro det eller ej...

... men mina pågar är på dagis idag!

Det är nästan så att jag sitter och väntar på att telefonen ska ringa.

Inget mer kräk, inget mer i blöjan, bättre nattsömn med mindre hosta!
Gissa vem som ringde dagis kl 7 och sa: DE KOMMER!

Ljuva frid...

Idag ska jag scrappa i lugn och ro.

tisdag, oktober 17, 2006

Är det inte det ena så är det det andra...

Glad i hågen ringde jag till dagis igår och sa att de kommer idag om inget annat händer.
Jovisst, E ligger hos mig och hostar HELA natten.
A hostar nästan lika illa i sömnen inne på deras rum.
När vi går upp tänker jag ge det en timme för att se om hostan blir bättre av att de är uppe - nähä då, de hostar så de kräks flera gånger bägge två...

Så vi har varit hemma idag med.
Hostan är lika illa än, och till middan satt Emil och kräktes 5 ggr i rad utan att han hostade - bara massor av slem.
Och som grädde på moset är A lös i magen!

Tjoho!
Not.

måndag, oktober 16, 2006

Virusutslag...

Enligt vc och bvc så ska det vara virusutslag de har, så länge de är pigga och inte har feber är det klart fram för dagis i morgon!

Tack för det - idag har de definitivt varit pigga...

söndag, oktober 15, 2006

Sjuka - igen...

Alltså nu har de verkligen kommit in i ett skov av sjukdomar, nu har de feber för jämt.
Detta är tredje veckan i rad som de har feber någon/några dagar.

A hade hög feber torsdag kväll, lite över 39 grader, sen strax över 38 på fredagen, och inget sen dess.
E började med feber runt 38 på fredag kväll, låg stadigt runt 38,3 i lördags (igår) för att sen komma in till oss inatt med en temp på 39.8 grader!
Idag har ingen av dem feber, ligger precis under 38.

Men - bägge två är sen igår fulla med svaga små röda prickar över hela kroppen!
På E har det tom blivit några små blåsor på handryggen på bägge händer.

Jag fattar ingenting.



torsdag, oktober 12, 2006

biten

De ringde från dagis i förmiddags.
E har blivit biten så det gick hål! :-(
Jag ringde vårdcentralen förstås, men behövde tydligen inte komma dit med honom, utan jag ska tvätta med alsolsprit några dagar och hålla koll så det inte blir rött eller börjar vätska.

Jag vet ju av egen erfarenhet som förskollärare att barn biter och barn blir bitna, jag har sett det många gånger själv.
Men när det är ens eget barn som råkar illa ut så är känslorna desto större, och förståelsen mindre!
Stackars min lille E! :-(

Det blir visst en tripp ner till Apoteket innan det är dags att hämta dem idag...

onsdag, oktober 11, 2006

På turné idag

Idag har jag och pågarna varit på turné i gamla hemorten.

Först besökte vi mitt gamla jobb.
Det var kul att träffa de som var kvar sen gammalt, men sorgligt nog var många "försvunna", självklart bla de 3 jag jobbat närmast, det är ju nästan 1 år sen jag slutade där, så mycket har hänt.
G-B, B och I - jag SAKNADE er!
Frågan är vad det säger om dåvarande chefen och vår arbetssituation förra året, att vi alla 4 är sjukskrivna nu...

Sen åkte vi hem till mamma och åt lunch - jättegott!

Efter lunchen tog vi mamma med oss och tog en promenad upp till pågarnas gamla dagis, jag gick in på avdelningen för att se om deras gamla personal var där.
M blev överlycklig när hon såg mig och det första hon sa var: Har du pojkarna med dig?
De står i hallen, sa jag och M rusade ut till dem!
Sen ringde hon efter K som var i en annan del av huset: Kom hit NU - här är en överraskning!
E och A verkade inte känna igen dem, det är ju nästan ett år sen de träffade dem, de var inte ens 2 år då.
Men lokalen kände de igen och klädde genast av sig och sprang in och lekte! :-D

Sen bar det hem till mamma igen för mellis och lek, innan vi for hemåt igen.

På det hela en bra dag!

måndag, oktober 09, 2006

A konstaterar

Jag frågade vad pågarna ville ha till middag, "ommes" (pommes frites) blev svaret från E.
Mamma, jag kan inte säga ommes, sa A.
Kan du inte?, sa jag.
Nej, min mun är liten!

Okej...
Där ser man...

Logisk är han i alla fall, han själv är för liten för att klara vissa saker, även om han i många saker blivit stor, så självklart är munnen liten när den inte kan uttala ett ord!

söndag, oktober 08, 2006

Små konversationer

Ibland får mina 2 busar mig att gråta av skratt, de börjar bli så stora nu, så förnuftiga och så duktiga på att prata!

Häromdagen väckte jag dem efter middagsluren, A vaknar med ett:
Mamma, jag är arg E.
Nämen är du arg på E? Varför det?
Han bara tar alla saker.
(Han hade onekligen tagit det mesta från A tidigare under dagen)
Va? Gör du det, E?
Ja, jag bara tar alla saker!
Varför gör du det?
Jag vill ha alla saker!

Vid matbordet är de bägge två sorgligt dåliga på att äta, men väldigt duktiga på att kladda med maten istället.
Den här dagen tröttnade jag på att A satt och smetade sås i håret och tog bort hans tallrik mm, med orden:
Nu har du ätit färdigt eftersom du bara kladdar.
En stund senare säger E bestämt till A, medan han rör i sin tallrik:
Du får inte mer mat, du bara kladdar.
Sen med eftertryck och ögonrullning:
Mamma, han bara klaaaaaaddar...

Idag väckte jag sjusovarna efter middagsluren igen och A vaknar med orden:
Jag heter E.
Gör du? Men vad heter E då?
A pekar på honom och säger:
Han heter A!
Jag frågade E:
Nämen, heter du A?
Nej, jag heter E HELA DAGEN!

Shopping!

Idag blev vi "tvungna" att åka och handla datortillbehör.
Min skrivare la av för nån månad sen, det kanske är lätt att fixa men jag är ingen datatekniker, så den har bara stått.
Men igår upptäckte jag att brännaren i datorn inteheller fungerade och då blev det kris - jag måste ju kunna spara ned alla mina foton till skivor med jämna mellanrum!

Så vi for iväg och kom hem med en ny dvd-brännare som ska installeras och en ny skrivare, en HP photosmart!
Skrivaren var en "Bästa köp" och skulle vara jättebra, så jag är så nyfiken på hur fotona kommer att bli i den!
Den gamla skrivaren var ju egentligen aldrig bra nog till att skriva ut foton med, så det lär nog bli skillnad!

Tjoho!

torsdag, oktober 05, 2006

Potteri-bakslag 2

E har ju fått värsta bakslaget i "potteriet".
Från att ha varit torr dagtid varenda dag på dagis i flera veckor så kissar han nu på sig flera gånger om dagen, både på dagis och hemma.
Stackarn.
Häromdagen sa han: "Jag vill ha blöja, jag är en bebis, jag kissar i soffan."
(Han kissade i soffan TRE dagar i rad här hemma, men INGEN kallade honom bebis!)

Han ska inte behöva känna sig så!

Så nu har jag lämnat honom på dagis med blöja på från och med idag.
Han tog emot blöjan med glädje, han vill verkligen inte kissa på sig.
Han får ha blöja några veckor så får vi prova igen då.

Hur går det för er andra som slutat med dagblöja?

onsdag, oktober 04, 2006

"Jobbat" en stund idag

Idag har jag varit inne på jobb några timmar för planering.
Eftersom det inte innebar några som helst vanliga arbetsuppgifter utan bara planering så kände jag att jag nog skulle klara av några timmar.
Och det gjorde jag!

Det kändes faktiskt bra, jag kände mig delaktig, viktig och behövd - något jag inte känt på länge.
Det kändes även bra med själva planerandet, hela arbetslaget verkar ha många lika funderingar och inställning till hur vi ska arbeta.

Jag är helt slut i huvudet nu, och jättetrött, men jag är väldigt positivt inställd till att så småningom komma tillbaka, åtminstone på deltid, och få sätta igång med att förverkliga våra tankar!

söndag, oktober 01, 2006

En dag på stranden

Det blev en dag på stranden, dock inte med moln som dragit förbi!

A var eld och lågor och gick i täten, han hade brått ner till havet för att bada!
E hängde med huvudet och drog benen efter sig, han ville inte alls till havet!

Väl där plumsade A strax runt i vattenkanten med skor och allt och blev blötare och blötare medan E stod flera meter upp på stranden och såg sur ut!
MEn sen började han leta stenar och insåg att han måste närmre vattnet om han skulle kunna kasta stenarna i vattnet!
Så sen jublade han för varje sten han kastade i och kom till slut så nära att både skor och fingrar kom i kontakt med vattnet.

Vid det laget var A blöt upp till knäna, men lika glad för det!