onsdag, juni 14, 2006

Pratat med områdeschefen

Idag, äntligen, ringde områdeschefen tillbaka till mig.
Eller rättare sagt, hon ringde redan igår på min mobil, men just då stod jag i en kohage med 20 barn och ett 40-tal kossor!
Inte direkt läge...

De flesta av er har ju läst om förra diskussionen med rektorn, som lämnade oss utan några svar inför hösten och pågarnas förskoletider.
Att lämna 13,30 varenda dag varannan vecka kan väl va helt okej, enligt Vår kommun.
Nej!

Jag tog alltihop ännu en gång med områdeschefen.
Hon var väldigt trevlig och förstående och lyssnade verkligen på vad jag sa.
Hon sa även, precis som jag vet, att reglerna är såna.

MEN - hon anser att vi helt klart har fog för en dispens att få de tider vi vill ha - dvs lämna 9,30 3 dagar i veckan.
Hon förstod mycket väl problematiken med enäggstvillingars individbehov och deras språkutveckling.
Hon ska ta kontakt med rektorn för en diskussion och sen ska hon höra av sig till oss igen, senast v26.
Hon har mycket att stå i så här i skolavslutningstider...

Så idag känns det mycket bättre, det verkar som att det löser sig!

söndag, juni 11, 2006

Ofrivilligt dopp

Idag har det varit fullt upp.
L o J (flickvännen) har varit här o busat med pågarna och deras mormor, morfar, moster o lillkusin R har oxå varit här! Min bästa kompis L är ju nybliven medicinsk fotvårdsspecialist så mina föräldrar och maken fick varsin fotvård. Jag får regelbundet så jag behövde ingen idag. J har ett tjusigt rött gips på armen som pågarna var imponerade av! Men hon hindras inte direkt av det, hon har vant sig vid tyngden och att inte kunna använda den armen så mycket. Hon höll full fart hon med, precis som busarna!

Poolen var toppen att stå och plaska med händerna i, slänga leksaker i så att det plaskade, fylla spannar med vatten som man sen tömde över sig... I och med Js gips kunde de ju inte bada, men verkade nöjda med plaskandet! A lutade sig lite långt fram en gång o doppade hela ansiktet i poolen, han såg smått förvånad ut när han vände sig om!

Men sen hände det.
Som tur var så kom jag precis ut genom altandörren så jag såg det, de andra satt och pratade och tittade inte direkt på barnen just då. Jag ser E luta sig fram över kanten, plaskar med en leksak o sen ser jag fötterna lätta från marken och hur hela han välter över kanten ner i poolen! Då har jag redan hunnit ända fram och plockar upp honom i vändningen under vattnet, det blir ju liksom en kullerbytta han gör ner i vattnet. Shit, vad rädd jag blev! Och vad rädd han blev! Det tog långa sekunder innan han liksom kunde dra efter andan, han var så chockad - men han lugnades snabbt av min famn och mitt lugn. Sen satt han ner i en halvtimme, först i mitt knä och sen i mormors - han blev verkligen livrädd!

Efteråt tänkte jag att jag kanske gjorde fel, jag skulle kanske inte plockat upp honom så snabbt?Han var ju mitt i vändningen när jag tog honom, kanske skulle jag låtit honom vända själv och ta sig upp över ytan igen för att han och jag skulle veta att han kunde själv? Vattnet är ju inte djupare än mitt på låret på dem. Jag hade ju självklart tagit honom om jag sett att han inte klarade det - men nu tog jag ju honom innan han ens hann försöka själv. Det gjorde jag ju instinktivt - han var under ytan, han skulle UPP, NU!

Nu sitter jag och tänker att vi kanske var dumma som köpte den poolen. Den står ju med vattnet i några dagar/en vecka (med klor i) för att den är för stor för att fylla och tömma för ett bad. De får ju inte vara ute ensamma, men står altandörren på glänt så springer de ju kanske ut, ringer telefonen vänder jag mig kanske om för att svara etc etc. Det kanske är just då de trillar i igen och inte tar sig upp över ytan... Grannarna har ju oxå barn, visserligen på andra sidan staketet, men barn har tagit sig över staket förr.

FAN! Jag måste nog gå ut och hälla ur vattnet. Och köpa en ny mindre pool i morgon, en som töms efter varje gång. Men vi tänkte ju att de är så stora och älskar att bada så de måste ju ha så mycket roligare i en större pool, de har ju armpuffar att ha på sig. Och den är ju inte fylld, bara till hälften ungefär. Åh, jag vet inte!

Pågarna var förresten utan blöja hela dagen! Jag påstår inte på något vis att de är blöjfria - men utan blöja var de! Trädgården är ordentligt vattnad om man säger så!

A har fått väldigt mycket prickar i blöjpartiet som jag misstänkte var värmeutslag så därför fick de vara utan! Efter badet ikväll såg jag dock att det var värre än nånsin, långt ner på benen, hela blöjpartiet fullt, hela ryggen ända upp i nacken! Små, små röda prickar och streck. Det såg jättekonstigt ut... Men nu när jag kollade nyss så hade det mesta bleknat, mest det under blöjan var kvar. Jag får se hur det ser ut i morgon, och jag lär ju kolla till honom några gånger innan jag lägger mig.

lördag, juni 10, 2006

Alla små pojkars stora dröm

Alla små pojkars stora dröm har besannats för mina pågar idag! I förmiddags var vi hemma hos pågarnas farmor och ”farfar”. Pågarna rasade runt i deras stora trädgård och var precis så fulla med överskottsenergi som bara de kan vara! Särskilt A är makalös, ibland blir det bara så mycket energi att han måste hoppa jämfota lite grann eller klappa händerna för att få utlopp för det där lilla extra!

Det blev lite brunch, bägge pågarna kastade sig över tomatfatet och mumsade i sig så att farmor fick gå in och skära upp mer tomat! Antar att det är en av få saker de har efter mig… Min pappa brukade säga att jag nog skulle komma att se ut som en tomat när jag blev stor så mycket tomat som jag åt.

Under måltiden så hörde A att farmor kallade pappa för F, så det var han ju också tvungen att göra. Sen berättade de att mamma minsann heter L, det har de koll på! Vi berättade för A att han också heter F, det tyckte de var konstigt först men accepterade det snart. E ville inte va sämre, han måste ju också ha ett andranamn så han sa stolt: ”Jag heter L!” Helt logiskt, heter A som pappa måste han ju heta som mamma!

Efter maten försvann ”farfar” bort mot garaget och plötsligt hörs ett brummande. Pågarna rusar mot staketet för att se vad det är som låter och bägge två tjuter av glädje när de ser honom komma körande: ”LILLA RÖDA TRAKTORN!” ”Farfar”, som numera är världens bästa, är stolt ägare av en liten trädgårdstraktor som är just röd! En i taget fick de sitta i ”farfars” knä och styra traktorn själva genom trädgården – vilken total lycka! E strålade ikapp med solen, A var så koncentrerad på att styra att han knappt hade tid att le. Bägge två var lika lyckliga och överväldigade.

Sen hittade deras far en groda som var jättespännande att titta på. A ville hålla den men ångrade sig i sista sekund, den var nog lite läbbig ändå! Han gjorde världens grimas när den tog ett skutt rakt i hans hand och sen skakade han på händerna och ”torkade” av dem!

Ikväll var våra bästa vänner här, och de var ännu mer poppis än vanligt hos pågarna eftersom de hade med sig ett stort paket med 20 små bilar i! De blev alldeles till sig av alla bilar, men skulle givetvis ha precis samma bil ändå… Så det blev till att dela upp dem mellan dem, först fick E välja en bil och sen fick A välja en och så vidare tills de hade 10 bilar var. A valde alla orange bilar, E valde alla 4 gröna bilar som fanns – lite oväntat eftersom grönt är As färg och blått Es.

Jag satt och tänkte för mig själv: Hur 17 ska jag hålla reda på vilka 10 som är vems? Då sa A till J: Snart tar L fram nagellacket och märker bilarna som du och din syster gjorde! ”Ja! Va smart! Så nu har Es bilar en dutt nagellack på undersidan allihop och det är lätt att se vems bil det är om de börjar bråka om dem!

Klädda i Sverigedräkt har de förstås varit ikväll förresten – inte för att deras hejande hjälpte ett dugg… Men fina var de! Maken var också fin, innan idag sprang han ner till sportaffären och köpte sig matchtröjan för 600 spänn! Med tanke på mina scrapkostnader på sistone kunde jag inte säga nåt om nyttan av en sån dyr tröja!

torsdag, juni 01, 2006

Jag blir så förbannad!

Vi har pratat om att F ska byta skift till hösten och börja jobba 2-skift istället för natt, eftersom han inte längre mår bra av att jobba natt. Efter ett antal års nattjobbande har han nu en helkass mage o är ständigt trött, oavsett om han jobbar eller är ledig. Då kommer han att jobba 6-14 ena veckan och 14-22 andra veckan. Då ska vi enligt dagis (enligt rektorn och stadgarna) lämna pågarna 13,30 varje dag varannan vecka... En dag i veckan slutar jag 13,30 - då hämtar jag dem senast 13,45... Oftast slutar jag tidigare den dagen o brukar hämta dem runt 13,30! 3 dagar hämtar jag strax innan 16 och en dag hämtar jag senast 16,30.

På Vår Kommuns hemsida ståtar de med parollen: BARNET I CENTRUM! Javisst...

Det de säger är:
Mina barn mår säkert jättebra av att lämnas strax innan de flesta kompisarna går hem 14,00...
Mina barn har inget behov av pedagogisk verksamhet.
Mina barn har inget behov av att få lära sig socialt samspel och att få leka med andra barn.
Mina barn behöver ingen kontinuitet i sin vardag.
Mina barn behöver inte stimulans och stöd i sin (lite sena) språkutveckling.
Mina barn kan gärna ännu mer utveckla sitt eget hemliga språk med ord som ingen förstår och lära varann fel ord på saker.
Mina barn behöver inte bli egna individer, de kan gott bli ännu tajtare med varann än de redan är.
Mina barn har inte ens rätt till 15 timmar i veckan, som de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga, trots att vi arbetar bägge två.
Mina barn är visst inte värda mer än ren och skär BARNPASSNING!

Jag kräver inte ens att de ska vara där varenda dag från morgon till kväll, jag önskar bara att de kunde få komma 9,30 2 dagar iveckan, varav en dag den dagen jag slutar 13.30. Med de timmar jag önskar extra kommer vi dessutom till och med att gå NER i tid jämfört med nu, de kommer att gå ca 10 timmar mindre i veckan varannan vecka än de gör nu... Det enda rektorn säger är att vi får ta den diskussionen till hösten när det blir aktuellt och att vi får ansöka om dispens då.

Men vi måste ju veta om vi ska ta beslutet att F ska byta skift eller inte! Och innebär det att våra barn inte får komma till dagis innan 13,30 så tar vi ju inte det beslutet, då vi vill våra barns bästa... F har ju liksom en chef som han måste gå till och fråga om skiftbytet, hans chef måste ju ha klara besked från F. Nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra. Om jag ska ringa rektorn igen och boka in ett möte med henne där vi kan sitta ner och diskutera situationen eller om jag ska ringa hennes chef och höra vad denne säger. Jag vet ju inte ens om det är lönt att ringa då reglerna är så här... Men fan heller att jag accepterar det! Aldrig!

Förutom detta så har först jag o sen A fått en tjusig bula i pannan idag, så det är riktigt toppen! Vi skulle städa undan Duplot här hemma o när A langar iväg hela brandbilen med full kraft så lyckas han pricka mig rakt i tinningen istället för ner i lådan... En riktig stjärnsmäll blev det kan jag lova. Tjusig bula...
Sen det sista A gjorde innan han skulle sova var att släcka sin sänglampa och på vägen ned mot kudden skallar han sänggaveln med full kraft och får en sån bula i pannan. Jisses, vad han skrek. Han var tiondels sekunder från att gå in i en affektkramp igen, men jag lyckades få kontakt med honom och bryta innan han slocknade. Shit, vad rädd jag blev.
Nu sover han gott i alla fall och jag har redan varit inne och petat på honom för att se att han reagerar!