Ibland får mina 2 busar mig att gråta av skratt, de börjar bli så stora nu, så förnuftiga och så duktiga på att prata!
Häromdagen väckte jag dem efter middagsluren, A vaknar med ett:
Mamma, jag är arg E.
Nämen är du arg på E? Varför det?
Han bara tar alla saker.
(Han hade onekligen tagit det mesta från A tidigare under dagen)
Va? Gör du det, E?
Ja, jag bara tar alla saker!
Varför gör du det?
Jag vill ha alla saker!
Vid matbordet är de bägge två sorgligt dåliga på att äta, men väldigt duktiga på att kladda med maten istället.
Den här dagen tröttnade jag på att A satt och smetade sås i håret och tog bort hans tallrik mm, med orden:
Nu har du ätit färdigt eftersom du bara kladdar.
En stund senare säger E bestämt till A, medan han rör i sin tallrik:
Du får inte mer mat, du bara kladdar.
Sen med eftertryck och ögonrullning:
Mamma, han bara klaaaaaaddar...
Idag väckte jag sjusovarna efter middagsluren igen och A vaknar med orden:
Jag heter E.
Gör du? Men vad heter E då?
A pekar på honom och säger:
Han heter A!
Jag frågade E:
Nämen, heter du A?
Nej, jag heter E HELA DAGEN!
2 kommentarer:
Ja visst är det härligt när de pratar och funderar för fullt!
kram
Ja, åh så härligt det är när de börjar prata på riktigt, så man kan få höra hur de tänker :)
Min minsta är också i den fasen :)
Hon har också gått tillbaks från nästan-torr till blöja och är numera inte alls intresserad av toan :( Vi håller paus utan pushning (svårt) tills hon får tillbaks intresset.....
Jag kollade runt efter fler bloggande tvillingmammor, och hittade dig :) Kul! Jag är också en sådan.
Skicka en kommentar