Haha, vilken knäpp fråga, vi är ju alla unika!
Men ja, vad ska jag säga då...
Hmmm.
Jag kan vara svår att verkligen lära känna IRL, för även om jag kan vara väldigt snackig och öppen med saker som andra gärna inte pratar om (tex provrörsbefruktningar och fetmaoperationer), så är jag ganska reservad och känner in nya människor innan jag släpper dem inpå livet.
Många tröttnar innan de kommer dit...
Jag är inte mycket för att ha många bekanta, jag har mina nära vänner som betyder massor, massor, för mig och med deras sällskap är jag mer än nöjd.
Däremot så uppfattas jag nog inte som blyg heller, utan har tvärtom ganska lätt för att snacka till exempel med föräldrar på jobb och kollegor och nya människor jag stöter på.
Så länge jag inte måste kallprata.
Finns det nåt värre?
Då är jag hellre tyst.
2 kommentarer:
Det lät som du beskrev mig.. :) Men alla är vi ju unika på vårat sätt. Tråkigt vore det ju annars!
Haha, ja men precis, det är ju så - det är inte en sak som gör oss unika utan alla småsaker ihop!
Skicka en kommentar