Gikt?

Nu när jag har haft så ont i höften har jag liksom inte funderat så mycket på att jag haft så ont i foten med.
Inte förrän nu när det inte gör ont i höften längre.
Då tänker jag desto mer på foten.

Foten är alldeles svullen uppe vid stortån och knölen där framme på insidan av foten, varm och lite svagt röd, och gör väldigt ont.
Tån kan jag knappt böja en millimeter och det enda jag kan ta på mig är mina fula för stora stövlar modell biker.
De är det enda min fot får plats i nu!

Hallux vallgus tänkte jag förstås, mamma är ju opererad för det i bägge fötterna.
Och mina fötter ser ju ut precis som hennes fast inte lika stora knölar.
Men nej, det trodde inte doktorn.
Knölen är för liten och stortån inte tillräckligt sned.
Svullnaden och smärtan hör inte heller dit.

Gikt, sa han däremot.
Även kallat portvinstå.
En sjukdom som främst drabbar medelålders, överviktiga, öldrickande och inälvsätande män.
Jag är inte man, inte riktigt medelålders än, jag är knappt överviktig, jag dricker inte öl och jag äter defintivt inte inälvor som lever och njure och annat läskigt.
Tvärtom har jag till och med proteinbrist, jag äter för lite kött mm.
Däremot så läste jag att en attack kunde utlösas av en större operation...

Proverna som togs idag ska jag få svar på i morgon, finns där förhöjda värden på urinsyraprovet så bekräftar det doktorns teori om gikt.
En attack behöver dock inte betyda att det blir fler, många får bara en attack, medan andra får flera.