I samma mail om vänner bredde jag ut mig om K, en tjej som jag lärde känna i USA när vi var au pairer, som med några till blev min familj istället för familjen hemma i Sverige.
K ja, det finns nästan inga ord för denna människa!
Underbar, så god, så oskyldig och så fantastiskt rolig!
Vi är ganska lika, K och jag, både i sätt och utseende, många tog fel på oss, tom våra föräldrar såg fel på foton vi skickade hem!
Inte för att vi förstod varför, för sååå lika är vi inte egentligen - jag var 10-12 cm längre och säkert 15 kilo tyngre!
K var smal, en idrottare - men jag var NÄSTAN smal på den tiden!;-)
K körde vilse överallt, man visste aldrig var man hamnade med henne.
Och jisses, hon har gett mig några av de roligaste stunder jag varit med om - jag gråter nästan av skratt (och varma känslor) bara jag tänker på henne!
Hon bakade "negerbollar" med barnen en dag (ja, det var när man fortfarande fick lov att kalla dem det!) när hennes värdpappa kom hem från jobb.
Vad gör ni för något? undrade han, han hade inte sett "negerbollar" förr.
"We're making NIGGER BALLS!" säger K oskyldigt och förstår inte ens vad hon sagt förrän hon ser att hennes värdpappa håller på att få en hjärtattack!!!
*Åh, gud, nu gråter jag!*
K - jag SAKNAR dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar