Insåg nyss en sak när jag skrev ett mail som handlade om vänner - jag har nästan alltid varit i en konstellation av 3 vänner!
Enda undantaget är nog M, som är dotter till mamma och pappas kompisar, där var det bara hon och jag.
Nej, S oxå, vi var bästisar från det vi var 6 år tills vi kom upp i högstadiet ungefär, men vi gick inte i skolan ihop, utan det var nästan som i ett parallellt universum på nåt vis - hon bodde långt ute på landet och vi for runt på våra cyklar på alla bondgårdar och vi lekte i en gammal lada på deras mark, tills vi trillade genom höloftets golv ner i ladan, sen var det inte lika roligt längre...
I låg-, mellan- och högstadiet var det jag, L och J.
(Fast egentligen tyckte jag bara om L, men hon ville ha J med så det blev så, men oftast var det bara L och jag, åtminstone utanför skolan.)
Och hemma i byn var det jag, H och M.
På gymnasiet var det jag, Å och en ny M.
I USA var det jag, A och K.
På folkhögskolan och åren efter var det jag, en ny A och en ny S.
På förskollärarutbildningen var det jag, en ny L och en till L.
Idag är det jag, A (sen folkhögskolan) och en annan L!
Och alla säger att tjejer inte kan umgås tre och tre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar