Tyvärr ville inte ödet så.
Men bröllopsdagen kom ju ändå och jag var tvungen att ta mig igenom den på något vis.
Jag valde att inte göra det ensam.
Jag valde också att inte arbeta idag, vilket både arbetskollegor och min chef förstod mycket väl.
Istället tog jag barnen med mig och körde till Ales stenar, ett ställe som alltid betytt väldigt mycket för mig och Fredrik.
Vi har kört dit minst en gång varje år under de år vi varit tillsammans, förra sommaren var vi nog där tre gånger till och med.
Där finns ett sånt lugn, och man känner närvaron av naturen och historien.
Jag finner ro där.
Men inte idag.
Jag tittade mot himlen hela tiden och önskade mig ett tecken på att Fredrik var där med oss.
Han fattades mig.
Jag kan inte förstå att han är borta.
Jag kan bara inte.
Det går inte.
Jag älskar dig, Fredrik.
Nu och för alltid, det vet du.
Bagheera på premiärtur i nya trädgården.
Visst är det härligt att se sina barn samarbeta?!
Två bröder och havet.
Ales stenar.
Ett vackert svanpar i hamnen.
10 kommentarer:
Jag har läst din blogg ett tag och inte riktigt vetat vad jag ska skriva. Finner liksom inga tröstande ord...
Du tar verkligen fina foton.
Fotot på svanparet kanske är du och Fredrik i ert nästa liv?
Ta hand om dig!
Kramar om.
Kram till dig Lotta!!!
Förstår att det har varit en mycket, mycket jobbig dag.
Bilderna du har tagit är som vanligt helt fantastiska. Jag tänkte också, liksom Linda när jag såg bilden på svanarna, att det kanske är ni två i kommande liv. Det låter kanske lite konstigt, men när jag har läst om dig och Fredrik och eran kärlek så har jag ofta fått en bild av två vackra svanar framför mig, som helt enkelt är skapta för varandra.
Du tittade upp i himlen efter tecken men tecknet kanske var närmare än vad du tror?
Jättefina bilder. Två bröder vid havet är så stark och så underbar.
Massor med kramar från mig.
Ja.... spontant tänkte jag också på att det säkert ett tecken med svanarna....
Du skriver fantastisk vackert och gripande alltid.... och fotona likaså.. kram från mej
Miljoner kramar..
Katarina
Åh, vilka härliga foton du tagit, älskar det på pojkarn och havet! Skickar en stor kram till dig, förstår att det varit en extra jobbig dag!
/Sandra
Kram, Lotta!!
Jag tänker på er, och sänder dig den varmaste av kramar på er stora dag!
Det är helt sanslöst vilka vackra bilder du tar!...
Många kramar till dig
Som flera andra redan skrivit, när jag såg svanbilden så var det ju tecknet du sökte efter, svanar håller ihop livet ut och försvinner en så lever den andra i ensamhet. Kanske inte de mest uppmuntrande orden du läser men jag tror det var tecknet. Du är stark även om det inte känns så ibland. Du kämpar vidare vilket många andra inte gör.
Kram Catarina/missFBK
www.scraptivarina.blogg.se
Skicka en kommentar