Snart slut

Ett alldeles för jäkligt år är snart slut.
Värsta jävla pisseåret i mitt liv.
Med start november 2008.
Men nu är det snart slut, det här helvetesåret.
Det tackar jag för.

För varje vecka i min sorgbearbetning känns det lite lättare.
Det här kommer att bli bra, jag fixar äntligen den här bearbetningen, det här ger mig mer än alla psykologer jag pratat med.
Äntligen får jag redskapen att bearbeta sorgen med, att bearbeta vår relation, att bearbeta alla känslor - bra som dåliga.
Inte bara någon som lyssnar på mig när jag inte vet vad jag ska säga.

Jag har levt i en mardröm som vägrat ta slut.
Jag har fått känna vad verklig smärta är, fått veta hur döden kan krossa ens liv, ens hjärta, ens drömmar, hela ens existens.
Jag har tagit mig igenom ett helvete.
Och ja, det är just så, jag har tagit mig igenom helvetet.
Har tagit mig igenom.
Snart.

Jag börjar försiktigt se framåt, börjar försiktigt se fram emot ett nytt år.
Försöker försiktigt leva istället för att bara överleva.