onsdag, januari 21, 2009

trött

Jag har börjat jobba nu, sen i måndags, det sa jag nog innan förresten.
Och idag var det redan dags för första vab-dagen...
Stackars Axel har med sina egna ord:
En förfärlig hosta och en förfärlig nys!

Det har varit mycket de senaste kvällarna oxå, i måndags var jag i nya huset för att en hantverkare skulle titta på ena badrummet som måste fixas.
Och igår var det först pågarnas gympa kl 18-19 och sen började "Leva vidare-gruppen" kl 19 till 20.30.
Svärmor skulle oxå med i gruppen så bonusfarfar lämnade av svärmor och bytte av mig på gympan och tog sen pågarna med sig hem till oss medan vi var på mötet.

Och sen hostade Axel mer eller mindre hela natten så idag har han varit hemma med mig.
Vi var en sväng på Apoteket frö lite Panodil, vi var på ICA och handlade (och glömde hälften, därav det omtalade ICA-besöket i inlägget nedan) och vi var inne på begravningsbyrån och pratade med dem om Fredriks ring.
Det har inte blivit antecknat i papprena att jag ville att han skulle bli begravd med sin ring på. så de hade tagit av den som de alltid gör och den låg i deras kassaskåp i deras huvudkontor i en annan stad.
Så jag ska få tillbaka den snarast.
Man undrar ju hur länge den skulle legat i kassaskåpet om jag inte frågat efter den?

Sen följde Axel med mig till LUnd på mitt återbesök efter operationen.
Allt var bra, de var nöjda med min viktnedgång och jag fick en del vitaminer utskrivet.
Förutom standardvitaminerna B12, Kalk och Järn så fick jag utskrivet D-vitamin vilket jag tydligen hade brist på redan innan operationen.
Se nu till att äta mycket fisk sa läkaren...
Jo, tjena, då vet jag VARFÖR jag har D-vitaminbrist nu då!

Sen hade Axel och jag en fantastisk stund i Lunds största turistattraktion, men det berättar jag mer om senare.

4 kommentarer:

Anonym sa...

dax o börja äta fisk nu

Anneli sa...

Vad skönt att du fått veta var ringen är,men dock trist att det inte blev som du tänkt!! Jag känner en äldre dam, vars son och den kvinna han var förlovad med omkom i en bilolycka. Hans föräldrar fick den ring som stod hans namn i och hennes make lämnade in den och behöll ringens ursprung,men satte en fin pärla i ringen och såg till att det blev ett underbart fint halsband som hon har burit runt på sen hon fick det för över 50 år sedan.

Stackars Axel med sin hosta, jag har en liten gosse som också har hostat flera nätter,men han har förkylningsastma så på nätterna blir det nästan som krupphosta!!
Hoppas Axel kryar på sig snart och att Emil klarar sig! Toppen att Du också kan få möjlighet att bara vara med en av dem ibland!!

Appropå vitaminer,har varit överviktig sedan 17 års ålder.
När jag var ca 23 år och var på Vårdcentralen för problem med magen,de tog en massa prover. En vecka senare ringer läkaren upp mig och säger att jag var undernärd, Haha Det var säkert så att proverna visade för låga värden i åde det ena och andra. Jag levde på socbidrag just då och hade konstant ont om pengar, inte prioriterade jag matheller, utan var väl mest ute och roade mig. Den läkaren kan inte ha kommit ihåg hur jag såg ut.
Ta hand om dig och pojkarna!!
Kram

anneli sa...

Kom på en sak till,du nämnde att du hade badrum skulle behöva göras iordning,någon hantverkare har jag inte att rekomendera, men utan att ha kollat med min sambo, så om du ska ha kakel kan han kanske hjälpa dig att komma ner lite i priser, genom hans rabatter.Är du intresserad så hör av dig till Katarina så får hon hjälpa dig att kontakta mig!! Vill ju inte skriva ut firmans namn,kan vara känsligt om någon annan läser om den på bloggen,rykten kan gå snabt!!

Nemi sa...

Då har jag förmodligen också D-vitaminbrist...

Tråkigt att Axel har en förfärlig hosta och en förfärlig nys (gulligt uttryckt! :-)) och att du måste vabba redan. Hoppas att han kryar på sig fort!

Bra att du fått veta var ringer finns, men dåligt att det inte blev så som du hade velat ha det. Jag har min farmors förlovnings- och vigselring (hon lät dem sättas samman till en ring, fast det ser ut som två). Även om jag inte använder den så är det ett kärt minne för mig att bevara.

Härligt att du och Axel fick en sån mysdag tillsammans. Det kanske är än mer viktigt att göra såna saker en och en med dem nu.

Kramar!