fredag, november 21, 2008

Hjälp

Jag ringde om hjälp idag, av kurator/psykolog.
Jag tror att jag behöver någon professionell att prata med, någon utomstående att få ur mig saker till.
Familj och vänner är ett stort stöd, jag är tacksam att de finns och tar så väl hand om oss, men det här kan de inte hjälpa mig med.

Jag lever i en bubbla än, jag tillåter mig inte att tänka vissa tankar som gör för ont, det är bara ibland det blir ett litet hål och jag gråter lite grann innan bubblan stängs igen.
Jag måste få hjälp innan den och jag brister.

22 kommentarer:

Malena sa...

Va bra att du verkligen ringde. Det behöver du verkligen.

KRAMAR

Anonym sa...

Har mailat din PM på Scrappiz.

Kära vän, bra av dig att ta det beslutet.
Carina(62Carinaz)

Anonym sa...

Toppen! Det kan vara skönt att få prata med någon utomstående också. Familj och vänner fyller en viktigt funktion, men att få prata med någon helt neutral och utan att behöva vara orolig för att det man säger blir fel.. Det är så många runtomkring dig som sörjer och samtidigt är det sånt fokus på dig.. Starkt gjort!
Massor med kramar!!!

Jonna sa...

Bra vännen! Du kan säkert få en del hjälp därifrån.

Kram

Anonym sa...

Helt rätt! Det kan ju vara bra att prata med någon där du "kan" och "får" säga vad som helst. Hoppas att du hittar någon som du funkar med. Många kramar vännen!

Anonym sa...

Hej vännen!

Vad konstigt att inte sånt liksom sker per automatik när något sånt här händer. Leta efter en person du verkligen "känner att det stämmer med". Har läst den där boken "när livet stannar" av Malin Sävstam. Verklighetsberättelsen om kvinnan som förlorar sin man samt två av sina tre barn i tsunamin. I den beskriver hon just att hon har enormt stor hjälp av en kvinna som i sitt yrke (minns inte riktigt vad hon var...psykolog, samtalsterapuet)i sitt sorgearbete.

En oändligt stor varm kram till dig och killarna.

Kram Eva (Gbg-tjej)

Anonym sa...

Vad bra, jag tror verkligen det kan vara bra att prata med någon utomstående! Det är klart det är svårt att ta in det som hänt helt och hållet, så hjälp och stöd behövs från både släkt, vänner och "proffs".
Stor kram till dig!
/Sandra

Anonym sa...

Klokt beslut Lotta! Mycket klokt, för det finns känslor i sorgearbetet som det svårt att tala om med vänner, såsom ilska, frustration, smärta och även glädje, lycka och allt däremellan. Det finns de som är duktiga på att hjälpa människor i sorg så att det mynnar ut i något bra!

Många kramar vännen!

Helena sa...

Hej

Jättebra, vi pratade med en psykolog om en jobbig sak vi hade med en släkting och det var otroligt bra och givande, även om man som du säger har bra släkt och vänner.

Kram Helena (BoS)

Nemi sa...

Jättebra vännen! Hoppas att du kan få bra hjälp!

Kramar, N

Anonym sa...

Vad bra att du ringde! Det kan vara skönt att prata med någon utomstående som dessutom vet vad som händer i kroppen när man sörjer.
Ta hand om dig och pågarna!
Hoppas du mår bättre snart!

Kramar Camo

Anonym sa...

Åh vad bra att du tog det steget, ibland behövr man få träffa nån helt utomstående som kan rätta upp lite av ens malande tankar. Tänker massor på er!
Kramis/LenaS

Anonym sa...

Ett bra beslut av dig att ta!! Många varma tankar till dig och pojkarna! Stor KRAM

Anonym sa...

Det låter jättebra Lotta, jag gjorde det ju själv när pappa dog.
Det är svårt att prata om vissa saker med kompisar och vissa saker är lättare att säga dem.
Jättebamsing till kram,
Inger i karlskoga m VEF

Gitte sa...

Du är så stark Lotta... och handlingskraftig i allt detta. Mkt bra att be om proffesionell hjälp... och att lära dig att släppa ut alla dina känslor. Att gå igenom en kris är ju att gå igenom olika faser, sen är det ju extra tufft att inte kunna tillåta sig själv att sörja, när fokus förmodligen ligger på sönerna så "glömmer" du dig själv, eller tvingar bort känslorna just nu,
Det gör så ont i mig att du behöver gå igenom allt detta, det är så ofattbart ... jag tänker på dig dagligen, du kommer fixa detta, du har goda vänner o familj som stöttar dig, du har nu även bett om hjälp... men usch det är tufft. KRAM gitte

Mella sa...

Vad bra att du ringde. Ofta drar man ju sig för att ringa efter hjälp men det är ju egentligen det rätta att göra. Ensam är inte alltid stark (borde inte vara det iallafall)och även om du har släkt och vänner så kan förhoppningsvis proffessionell hjälp hjälpa dig på annat sätt.
Tänker ofta på dig/er.
Kramar

Laila sa...

Starkt av dig!
Det är slltid bra att få en utomståendes åsikter och vinklar på saker. Där får du "spy ur dig" så mycket du bara vill och behöver.

Tänker på dig!

Anonym sa...

Lotta, min vän, vad handlingskraftig du är- bra beslut att söka stöd hos annan är familj och vänner. Nu kan du och din samtalskontakt sticka hål i din bubbla, lite i taget.

Du & Emil & Axel finns ständigt i mina tankar, och ett ljus tänds för Fredrik varje kväll.

Pia sa...

Vad klokt det låter Lotta! Håller tummarna för att du direkt hittar någon som passar dig!

Kram Pia

Anonym sa...

Det var bra gjort! Det kan vara tungt att be om hjälp när man känner sig som mest hjälplös men skönt när man orkar be om den. Hoppas du finner en bra samtalspartner (kurator eller psykolog). Man kan alltid prata med sina vänner men om man har en professionell kontakt kan det bli enklare att prata om sorgen ur alla vinklar. Men det skönaste är att man "får" tid avsatt till att verkligen prata, inget kan avbryta och du behöver inte vara stark och trösta någon annan under den tiden. Har full förståelse för att du inte helt orkar att gå ur din bubbla någon längre stund just nu, var inte orolig, det kommer!

kramar

känns lite konstigt att skriva till dig när jag egentligen intekänner dig. Jag hoppas att du inte ska ta illa upp då allt är skrivit i välmening.

Anonym sa...

Att gå till någon att tala med är så värdefullt. Att mista en nära och kär person är så tungt.
Prata med någon, lätta ditt hjärta.
Kram Elisabeth i Göteborg

AnnaB sa...

väldigt många varma kramar!