Full rulle

Det känns som att tiden bara springer iväg för mig.
Jag trodde att min sjukskrivning skulle bli lång och vilosam, men det känns banne mig som att det är nånting varenda dag...
Fast visst, vissa saker är ju sånt jag själv tagit på mig, som jag inte alls hade behövt göra egentligen.


Tex att städa byrålådor, men det visade ju sig vara lönsamt!

Så jag får ju skylla mig själv.
Men jag har faktiskt fått mycket vila också, jag är ganska så noga med att få i alla fall en timme på soffan/solstolen varje dag.



Och nu har jag bara en vecka kvar av min sjukskrivning innan det är dags för jobb igen.
Man börjar allt sakna de små!
Jag körde förbi en av dem som kom i vagn med sin mormor häromdagen och då var det bara: "Ååh, lille gubben!" och så kände jag verkligen hur jag saknade dem!

Det går framåt med magen, jag är mindre svullen för var dag som går, och det är bara vid stora rörelser som jag känner av att jag faktiskt är opererad.
Såret har läkt jättefint, nu väntar jag bara på att de sista sårskorporna ska trilla av och så är det dags att börja tejpa ärret nästa vecka.
Sen ska det vara tejpat i minst 6 månader!
Från och med nästa vecka kan jag även ta av gördeln på natten, om jag vill.
Dagtid ska jag ha den minst 4 veckor till.

Jag kom på att jag hade tagit lite foton med mobilen när Axel var inlagd på Barnkirurgen.


Här sitter vi 5 på morgonen och fördriver tiden i väntan på en läkare.


Väl inne hos läkaren somnade Axel på britsen!


Tryggt att hålla mamma i handen!


Efterrätten var godare än lunchen...


Trött liten kille somnade i lika trött mammas famn!



Och så är pojkarna nyfriserade!
Och det vore väl själve den om folk inte ska se skillnad på dem nu, nu har de ju inte ens samma frisyr längre!


Och här är mina fotbollskillar!

Trevlig helg på er!