Jag känner mig tom. Alldeles fullständigt tom. Inga tankar. Inga känslor. Bara tomhet.
Jag undrar hur länge hans doft finns kvar i de tröjor han använt? Vad ska jag göra då? När jag inte ens kan känna hans doft längre?
8 kommentarer:
Anonym
sa...
Älskade vän! Ja, jag vill säga så trots att jag inte känner dig... Min pappa dog när jag var liten tjej, så lite kan jag relatera till just döden. Just doftminnena är de som funnits kvar längst hos mig (är 33 år nu). Jag kan fortfarande haja till när jag går förbi någon som doftar som pappa, doften av han lämnar mig aldrig. Du kommer bli påminnd. Det kommer smärta till sådär gissar jag för dig också - även när hans "riktiga" doft försvunnit. Jag kan inte förstå vidden av det du går igenom just nu. Jag lider med dig och tänker på dig. Jag vet också att du KOMMER BLI OKEJ igen. Jag bara VET det. Men det tar tid. GE dig själv tid och ha tålamod med dig själv. Du är omgiven med så mycket kärlek så du kan inte ana - även om den är på "bloggavstånd". Styrkekramar denna dag!
Älskade vännen.. Är ledsen att jag inte har hunnit svara på ditt mail än, ska försöka göra det ikväll. Jag vet hur din tomhet känns. När min pappa lämnade oss så satt jag med hans sängkudde i flera månader. Luktade på den och kramade den. Har faktiskt en speciell låda med pappasaker. Hans glasögon, plånbok, parfym, klocka m.m Den tar jag fram då och då. Luktar, minns och längtar. Kramar om dig hårt och länge. Hör av mig ikväll! Kram, hälsa sötnosarna Katarina
Doften i kläderna försvinner, men minnet sitter kvar! Förstår att det känns extra tomt och konstigt när det är såhär traditionsrika tider och allt blir första gången utan Fredrik, men du och pojkarna kommer hitta egna traditioner så småningom. Ge dig tid att sörja och ta hand om dig! Stor kram, Sandra
8 kommentarer:
Älskade vän! Ja, jag vill säga så trots att jag inte känner dig... Min pappa dog när jag var liten tjej, så lite kan jag relatera till just döden. Just doftminnena är de som funnits kvar längst hos mig (är 33 år nu). Jag kan fortfarande haja till när jag går förbi någon som doftar som pappa, doften av han lämnar mig aldrig. Du kommer bli påminnd. Det kommer smärta till sådär gissar jag för dig också - även när hans "riktiga" doft försvunnit. Jag kan inte förstå vidden av det du går igenom just nu. Jag lider med dig och tänker på dig. Jag vet också att du KOMMER BLI OKEJ igen. Jag bara VET det. Men det tar tid. GE dig själv tid och ha tålamod med dig själv. Du är omgiven med så mycket kärlek så du kan inte ana - även om den är på "bloggavstånd". Styrkekramar denna dag!
Älskade vännen.. Är ledsen att jag inte har hunnit svara på ditt mail än, ska försöka göra det ikväll. Jag vet hur din tomhet känns. När min pappa lämnade oss så satt jag med hans sängkudde i flera månader. Luktade på den och kramade den. Har faktiskt en speciell låda med pappasaker. Hans glasögon, plånbok, parfym, klocka m.m Den tar jag fram då och då. Luktar, minns och längtar. Kramar om dig hårt och länge.
Hör av mig ikväll!
Kram, hälsa sötnosarna
Katarina
Doftminnet försvinner nog aldrig.
Skickar en stor kram och önskar dig en mysig helg!
Jag gråter med dig vännen...
Kram
Vet inte vad jag skall säga för att ge dig tröst? Tänker på dig och killarn varje dag och försöker sända dig lite styrka genom en sor varm kram.
Gbgtjej (Eva)
Doften i kläderna försvinner, men minnet sitter kvar! Förstår att det känns extra tomt och konstigt när det är såhär traditionsrika tider och allt blir första gången utan Fredrik, men du och pojkarna kommer hitta egna traditioner så småningom. Ge dig tid att sörja och ta hand om dig!
Stor kram, Sandra
Massor med kramar vännen! Jag tänker jätteofta på er!
Doften sitter kvar länge! Kanske har det med att göra hur gärna man vill känna doften...
Snart 13 år efter min mammas död kan jag ännu känna doften av henne i en av hennes koftor som jag sparat.
Skickar en stor kram till dig!
Skicka en kommentar