lördag, december 13, 2008

Vilsen som ett barn

Jag känner mig vilsen som ett barn ibland.

Idag är det Lucia.
Till idag har vi alltid köpt granen som Fredrik och jag tillsammans valt ut.
Idag klär han den med den gamla ljusslingan från hans mormor, tillsammans sätter vi dit kulor i rött och guld och sen sätter han dit sin mormors gamla vackra spira i toppen.

Sen sätter vi ut tomtarna.
Fredrik placerar ut sina favoriter, jag sätter ut de andra.
Fredrik har satt på julmusik i stereon.

Idag är det första Lucia utan Fredrik.
Vi har ingen gran.
Tomtarna och pyntet ligger på vinden för att jag inte vågar klättra upp där.
Stereon är tyst, jag vill inte ta ut skivan som han sist spelade i den.

Glädjen är borta.

18 kommentarer:

Vibbe sa...

Kära Lotta.
Jag vet att det är tungt. Saknaden är stor för dig. Du har en jobbi8g tid framför dig. Du har två underbara killar som kommer hjälpa dig igenom denna svåra tid.
Tänker ofta på dig.
Kram
Vibbe

Åsa/asamia sa...

Tänker på er i den svåra stunden. Det är klart att det är jobbigt den här första tiden, så SKA det vara. Man FÅR gråta och tycka allt är meningslöst. Grabbarna och du får försöka få till en jul som känns OK den här första gången utan din man/deras pappa.
Gråter när jag tänker på er.
♥ Kram ♥

Gitte sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Gitte sa...

Förstår att det känns extra tungt i dessa traditionella tider. Alla har vi våra vanor i familjen om vem som gör vad osv.... Och allt det blir extra tydligt för dig just nu när inte Fredrik är där o fixar ljusen osv... Vet inte vilket som är bäst för dig, om du o gossarna tillsammans går o väljer gran o pyntar den precis som ni alltid gjort o jag är säker på att Fredrik ser er... ELLER om du helt enkelt denna jul gör inget av det. Och bara låter var dag komma som den är o njut av dina goa pojkar o strunta i allt annat... och när du är stark nog ta tag i det praktiska igen. Det är bara du som vet vad som är bäst för dig.... min vän. Men denna jul blir ju väldigt sårbar, försök att se glädjen hos dina gossar när de visar det o sug in allt positivt från familj o vänner. Kram från fd kollegan...

Anonym sa...

Som vanligt räcker orden inte till Lotta. Stor kram till dig och killarna från oss! Hoppas ni kan fira dessa högtider i år med mycket släkt och vänner omkring er!

Varmaste kramarna Gbgtjej (Eva)

ronjabus sa...

Skickar en stor varm kram till dig Lotta!

VeronikaP sa...

Mina ord räcker inte till. Önskar att jag kunde ta fram facit och berätta precis hur du ska göra, eller allra helst önskar jag att jag kunde vrida klockan tillbaka...
Denna tid som kommer är full av traditioner och mycket känslor, du kommer igenom men jag anar att det blir otroligt tufft för dig och pojkarna.
*kram*

Camilla sa...

Jag tänker på dig dagligen Lotta!
Skickar en stor kram till dig.

Aase/ängel60 sa...

Det är klart att du är vilsen... Tillåt dej att vara det, försök ta en dag i taget. En styrke kram kommer här genom cyberrymden//
Aase

Helena sa...

Kram till dig.

Helena /BoS

Anonym sa...

Skickar de varmaste och de mest stärkande kramar jag har till dig.
Det är många tunga traditioner just den här tiden som ni ska gå igenom utan er Fredrik, så jag förstår att han fattas er.
Stora kramen,
Inger m VEF i karlskoga

Anonym sa...

Högtiderna är jobbiga när man förlorat någon nära. Jag hoppas ändå att du o pojkarna får en bra jul tillsammans trots allt det jobbiga.
Mina tankar o kramar till dig!
Emma (BoS)

Anonym sa...

Styrkekramar till er...hoppas ni tar er genom denna tid på bästa sätt.

Nettan sa...

Åh vännen, vet inte vad jag ska skriva för inte några ord kan hjälpa dig här och nu! Sorgen måste få ta sin tid och det vet du redan, låt alla glada minnen av din älskade Fredrik få råda nu under helgerna.

Tänker på dig fina vännen! Är ledig torsdag/fredag ska jag komma en stund?

Många kramar

Nettan

Nemi sa...

KRAMAR!!!

Sara sa...

Jag hoppas ni hittar era nya traditioner, med Fredrik som er beskyddare.

Tin sa...

Jag saknar ord för var du får gå igenom. Följer det du skriver och hjärtat vill brista.
Vill ge dig duracellmammans "Nobelpris"
som du kan läsa om i min blogg.Du är det viktigaste som finns för pojkarna.
Kram Tin

Sanna F sa...

Åååååå jag vet inte vad jag ska skriva, tårarna rinner på mina kinder.... Så sorgligt och fruktansvärt! KRAM KRAM
Tänker på er!