Då har helgen gått med mina svullna killar...
De är fortfarande lika svullna kan jag meddela.
Och ingenting har brutit ut, mer än att de klagat på ont i halsen och ätit dåligt.
Och A har varit täppt i näsan (men ej snuvig) och haft jättejobbigt att andas inatt så han har legat hos mig och jag har knappt sovit en blund - mest kollat så att han kunnat andas...
Nåja, vi skulle ju höra av oss igen efter helgen om de fortfarande var svullna.
Doktorns första ord var: Är de vaccinerade mot påssjuka?
Och jo, det är dom, men man kunde visst få det ändå, sa hon.
Sen nämnde hon inte påssjuka mer så jag antar att det inte var det ändå!
Ut i labbet och ta halsprov och stick i fingret.
A först eftersom han är den störste dramatikern på denna jord i labb.
Nej, det gick inte, han bara skrek: E först! E först!
Så Es prover blev tagna, snabbt och elegant - han är så duktig!
Men oj, vad han grät efter sticket, han var alldeles förnärmad nästan: Det gjorde ju ONT!
Sen A igen...
Efter 10 minuters skrik, ålande, velande, gråtande och bitande i pinnen blev ett halvbra prov tagit.
Sticket gick bättre, för det var ju lättare för mig att hålla fast bara hans hand...
E har HALSFLUSS, men normal sänka.
As halsprov gav inget utslag för halsfluss, men sänkan var hög.
Doktorn säger att vi måste göra en halsodling...
Jippi!
Precis vad A ville höra - NOT!
Efter 20 minuter av ILLVRÅL, bortförklaringar, ålande, tårar och bitande i pinnar gick undersköterskan för att fråga doktorn om det var absolut tvunget med provet.
Det var det.
Doktorn kom med, satte sig i stolen och tog A i knät (med mitt godkännande).
Han GALLSKREK och kämpade emot medan vi var FYRA vuxna personer för att ta provet på honom.
Doktorn som höll honom fast, höll för ögon och näsa så att han inte kunde andas (för att han skulla andas genom munnen = öppna munnen), jag som hjälpte hålla honom och försökte trösta samtidigt, en som höll hans käkleder och en som bände in "glasspinnen" och provstickan.
Jag mådde sååå dåligt och han var alldeles förstörd efteråt, och doktorn var jätteledsen för att hon varit tvungen att göra så och bad A om ursäkt efteråt.
Sen gick vi till farmors leksaksaffär (ja, det är HENNES affär numera!) och köpte varsin leksak åt pågarna...
Jag ska ringa och få resultatet av odlingen nästa vecka så vi får veta vad han har för något.
4 kommentarer:
Men usch va jobbigt detta lät!! Fanns det ingen pedagogisk sköterska? Eller det kanske inte hade hjälpt? Jag minns alla mina år på sjukhuset, barnkirurgen o det var många tillfällen som man i stort sett fick upp i hoppa på bordet o verkligen spela pajas för att få vissa barn att ex gapa.....
Hoppas du får svaret relativt snabbt.
Gud vad jobbigt, stackars liten. Jag hade nog gråtit jag också... Hoppas att provsvaret kommer snart så att han också kan få medicin.
Kram, Katarina
Hua! Det finns faktiskt avledningsmanövrar att ta till utan att behöva behandla en liten kille så för en halsodling!
Har hunnit med att stryka tänkbara diagnoser eftersom de redan uteslutit påssjuka och vattkoppor har de redan haft, men så svullna körtlar brukar tyda på en ordentlig infektion av något slag eller körtelfeber!
Nu har svullnaden lagt sig! Det går alltså över! Lymfkörteln har snart antagit normal storlek. Krya på er! /ML
Skicka en kommentar