Ett år äldre igen...

Märkligt det där, att man ska behöva bli ett år äldre varje år - jag känner mig inte ett dugg äldre än för 10 år sen ju!
För 7 år sen idag (dagen efter min födelsedag) fick Fredrik och jag det omtumlande beskedet att det bodde TVÅ små bebisar i min mage.
Så här var det, denna dagen D:
(först nedskrivet den 10 september 2004)

"Nu var det äntligen dags för det stora ultraljudet.
Det var v18+3 och jag var supernervös.
Tänk om de upptäcker att där är nåt fel på barnet...
Tänk om det har ngt syndrom eller handikapp...
Undrar om de kan säga om det är en flicka eller en pojke?
Fast jag vill ju inte veta, jag är ju ändå säker på att det är en flicka!
Det känns ju så!
Eller tänk om det är två???
Folk har ju skämtat om det sen jag var runt v12 eftersom min mage blev så stor med en gång...
Och min kollega på jobb som påstår sig vara synsk har i 2 veckor gått runt med ett "hemligt" smile o sagt: "Du ska se, det är säkert tvillingar!"
"Mmm, visst, sure baby!" tänkte jag, jag har ju inga tvillingar i släkten...
Och det är ju ärftligt!
Maken har ju men det ska ju inte kunna va ärftligt från pappan, väl?
Men magen är STOOOR...

När vi kommer in i undersökningsrummet säger barnmorskan: "Jaha, ska ni ha två st eller? Vi får väl se!"
Jag lägger mig på britsen och visar magen som får en stor kladd kall gelé på sig.
Maken sitter spänt bredvid mig.
Barnmorskan sätter "ul-grejen" mot min mage och min man hoppar till: "Den där bebisen har för många huvuden.."
Barnmorskan säger: "Oj då, här fanns det visst två stycken!"
Jag brister genast i gråt, hela jag skakar, tårarna sprutar och jag kan knappt se skärmen framför mig...
Min man skakar i hela kroppen, han kan inte tro sina ögon.

Vi som fått veta att vi aldrig skulle kunna göra barn på egen hand - vi ska få TVILLINGAR!
Barnmorskan hittar ingen skiljevägg mellan de små och blir lite orolig.
Hon kallar in en mer erfaren barnmorska som gör om hela proceduren, hon hittar heller ingen skiljevägg.
Den ena tvillingen är dessutom lite mindre än den andra.
De blir lite oroliga att de ligger i samma fostersäck och vi får en tid till specialisterna på Universitetssjukhuset några dagar senare.

Vi går ut från mottagningen, märkligt stumma...
Sätter oss i bilen och kör hemåt, vi säger inte ett ord till varandra.
Efter några minuter tittar vi på varann: "Fattar du att vi ska ha tvillingar?!"
Sen åker vi hem och berättar överlyckligt för hela släkten!"
Och ca 4,5 månader senare kom de, våra mirakel!

Och det är väl då man inser att man blivit äldre, när man tittar på de där ljuvliga små miraklen idag - som inte är så små längre, som till och med börjat skolan!

Nåja, jag hade en bra födelsedag i alla fall.
Jobbade till halv fyra, blev uppvaktad med sång och paket av barn och kollegor på jobb, hämtade hem mina huliganer och hamnade på kinarestaurangen här hemma.
Pågarna har äntligen lärt sig uppskatta kinamat så nu kan vi sitta där och äta ibland, innan fick jag ju alltid ta med maten hem för att kunna ge dem något annat att äta.

Lagom till att vi blev färdiga var det dags att hämta mamma vid tåget, hon blev ju opererad i ena foten för några veckor sedan och kan inte gå längre sträckor än.
Så sen blev det en mysig kväll med mamsen som sov över för att passa pågarna idag.
Idag var det nämligen studiedag så alla förskolor, skolor och fritids var stängda - men jag kunde ju inte vara ledig eftersom jag skulle vara på studiedagen!
Så min 7.30-11.30-fredag (varannan vecka) blev en 8-16.30-fredag med föreläsningar istället...
Men det var BRA föreläsningar så det var okej!

Och ikväll kom min familj hit och firade mig, mamma hade förberett all mat och fixade det mesta. ♥
Flygande Jakob blev det, riktigt smarrigt - det var evigheter sen jag åt det!
Tårta skippade jag, men bjöd på hembakt äpplekaka med vaniljsås.
Det är full rulle när alla kusiner träffas, men det är kul att se hur kul de har ihop!

Och på tal om kul så fick vi ett glatt besked på posten igår: Pågarna har kommit in på simskola!
Den börjar redan i morgon så de är eld och lågor!
Lite märkligt är det dock för de har kommit med i gruppen över den jag anmälde till, de är ju nybörjare och har inte tagit Baddaren, men de är inskrivna på nivå 2 där man ska ha tagit Baddaren...
Det kanske beror på att första nivån är från 4 år, jag vet inte!
Men jag hoppas det går bra ändå, de hoppar ju i från kanten och de doppar huvudet, det enda de aldrig provat är att flyta - men det kan vi ju öva på!
Nåja, vi får se vad de säger där i morgon!