Axel låg på golvet framför teven och plötsligt hörde jag konstiga ljud från honom, som om han satte något i halsen.
"Vad händer?" sa jag.
"Inget", svarade han.
Jag känner min son, så jag sa: "Var det tian?"
"Ja"
"Var är den nu då?" undrade jag , och menade typ: Lägg den ifrån dig, genast!
Då svarar Axel: "Den är snart i magen."
29 minuters kö på sjuksvårdsupplysningen...
Nåja, vi väntar väl.
Den är ju i magen och inte i halsen.
Jäkla unge!
2 kommentarer:
Hmm...inte alla som har en levande spargris. Är glad över att Julia använder sin glasburk istället:)
Hoppas han mår bra!
Kram
Hur gick det med sonen?
Kram
Skicka en kommentar