Lång dag på sjukhuset...

Det blev en lång dag på sjukhuset idag.
Axel svalde ju en tia igår kväll.
Enligt sjukvårdsupplysningen var det inga problem om han mådde bra och den inte satt i luftstrupen, den skulle komma ut den naturliga vägen om någon dag.
Så busungarna fick gå och lägga sig som vanligt.

Det kändes inte bra, så när jag skulle lägga mig (alldeles för sent som vanligt) väckte jag Axel så han fick gå in och lägga sig i min säng istället.
Ungefär klockan 4 inatt vaknade jag av att Axel satte sig upp och började kräkas.
Han kräkte och kräkte, lilla stackaren.
Jag sanerade sängen, väggen och golvet, duschade honom och han somnade om i sin egen säng.
Men jag kunde inte riktigt släppa det så jag ringde sjukvårdsupplysnigen igen.

Jodå, vid kräkningar efter att ha svalt något olämpligt så ska man till akuten.
Så kvart i fem ringde jag min svägerska och bad att få lämna Emil lite tidigare än planerat. ;-)
Bägge pågarna skulle varit hos dem hela helgen så att jag kunde vila upp mig efter operationen.
Emil avlämnades och jag och Axel fortsatte in till Malmö.

05.37 blev han inskriven på Akuten och där satt vi sen i obekväma stolar till ca 7.30 innan vi fick träffa en läkare.
Klockan 8 var vi på Röntgen, efter att ha gått vilse i kulvertarna och fått hjälp av en vaktmästare med att hitta rätt genom låsta dörrar och hissar där det inte stod ett ord om Röntgen.
Sen fick vi vänta i Röntgens väntrum på en man som kom och visade oss vägen tillbaka till Akutkirurgen eftersom jag klagade på den dåliga vägvisningen...
Kl 9.15 ungefär fick vi besked på att han skulle bli inlagd över dagen i alla fall.
Röntgenbilden visade att tian låg i magsäcken, och de hade helst sett att den varit i tarmen istället.

Vi fick en liten handritad karta hur jag skulle köra för att komma till Barnkirurgen och gav oss iväg.
För att följa kartan fick jag trotsa ett körförbud, men jag intalade mig själv att det ju inte var mitt fel...
Såg överlycklig en Pressbyrån-skylt på huset vid vår ingång, vid det här laget var jag i stort behov av mat och dryck - efter min GBP behöver jag ju mat var tredje timme ungefär, nu var klockan nästan 10 och jag hade inte ätit ngt på 12 timmar.
Men nej, stängt på lördagar och söndagar...

Nåja, Axel blev inskriven på Barnkirurgen och fick en säng och fick välja en dvd-film att titta på.
Sen ville de prata med mig och upptäckte att jag nog inte mådde så bra heller.
Jag berättade att jag gjorde en stor bukplastik i måndags eftermiddag och de ordnade genast så att jag fick sängen bredvid Axels!
Axel hade order från läkaren om att äta för att se så han inte började kräka igen och jag berättade om min GBP oxå och de hämtade genast mat åt oss bägge två.
Hela dagen fick jag mat samtidigt som Axel, de var verkligen supergulliga!
Mot eftermiddagen fick jag tom tabletter av dem då jag började få ont, jag hade ju inte fått några smärtstillande tabletter med mig på morgonen.

Dagen gick långsamt, vi låg och tittade på "Natt på museet", fick lunch, låg och sov tillsammans i min säng nån timme, fick lite mellanmål, tittade på Alvin & gänget och fick middag.
Sent på eftermiddagen behövde Axel bajsa så då fick han bajsa i ett bäcken som sattes i toastolen och de undersökte efteråt för att se om tian kommit ut, vilket den inte hade.
Sen låg vi och mös i samma säng igen, Axel spelade Nintendo Ds och jag slumrade.

Till slut, tack vare att det inte kom fler kräkningar och inget blod i avföringen, i kombination med god aptit och gott humör så lyckades läkarna övertalas att släppa hem oss.
Vi har ätit lite mer middag och nu ligger Axel i soffan och försöker sova och tycker det är urmysigt att få ligga i soffan!
Själv tänker jag sova i den andra soffan, eftersom allt i sängen inte hunnit bli färdigtvättat - jag vill sova nära honom!

Och ja, nu är det bara att vänta.
Tian kommer troligtvis i morgon trodde de.
Så länge han inte börjar kräka igen eller får blod i avföringen så kan vi lugnt stanna hemma och vänta på utdelning...