Konvalescens

heter det väl om man vill slänga sig med fina ord.
Ligga på soffan och lata sig framför teven kan man uttrycka det på ett lite mer vardagligt sätt.
Ligga och lata sig i solstolen och njuta av solen kan man oxå kalla det, fast inte just idag då eftersom det faktiskt regnar just nu.
Var tog sommaren som var här igår vägen?

Annars så mår jag faktiskt ganska bra, jag mår så väldigt mycket bättre än jag trodde - jag har inte alls så ont som jag trodde.
Men visst har jag ont, det enda som är helt okej är att ligga i "Baden-Badenställning" med stöd bakom ryggen och kudde under knäna.
Sitta i en stol går korta stunder, beroende på tid på dygnet och hur denna tiden samspelar med mitt tablettintag - kvällstid kan jag inte sitta alls på stol upptäckte jag i går.
Jag ser ut ungefär som Ringaren i Notre Dame när jag går - så ser ni nåt misstänkt freak på väg till eller från Netto en bit bort på gatan här så ÄR det bara jag!

Man får ju inte sträcka ut kroppen helt på två veckor, det är liksom "hunch back-stilen" som gäller nu ett tag.
Jag råkade sträcka lite väl mycket på mig häromdan när jag tog på min swettisjacka, och drog upp såret lite grann - not so nice, kan jag upplysa om.
Men det var bara en pyttebit, typ en cm som gick upp, så det var lugnt - även om det gjorde väldigt ont.

Däremot rekommenderas lugna promenader, så som sagt - det är inte nån illegal monsterflykting från Paris ute på byn, det är bara lilla jag!

Och min nya fina mage - som förvisso ser lite läskig ut ännu.
Pågarna skulle absolut titta på magen, de ville se precis vad doktorn gjort med den.
Så jag öppnade gördeln, tog bort skyddsduken och de fick titta.
Emil tittade noga, noga, och sedan kräktes han nästan...
Axel tittade och ångrade genast att han tittat och bad mig gömma magen igen.

De tittade ju på magen dagen innan op, och jag berättade exakt vad doktorn skulle göra, att han skulle ta bort allt skinn som var för mycket.
Jag låg på rygg i sängen och visade och Axel tog ett stadigt grepp med bägge händer i mitt magskinn och sen skakade han på det och sa:
Du menar allt det här slajmet?

Slajm, Jell-O, kalla det vad ni vill - för det finns i alla fall inte kvar på min mage längre!

Avslutningsvis - TACK MAMMA!
Jag vet inte vad jag gjort utan dig!
Och tack för hjälpen idag, L - tusen tack!