Kåseberga + Ales Stenar

Idag trotsade vi väderrapporterna och gav oss iväg på en tur till Kåseberga och Ales stenar.
I princip hela vägen dit (ca 1 timme) skrek, gnällde, tjatade och snyftade E - han var sur för att han ville stanna hemma och titta på TV...
(Han har blivit ett riktigt TROTSMONSTER senaste veckorna...)
Regnjackorna var medpackade och det stänkte lite på vindrutan på vägen dit.
Men när vi kom mot Ystad till så började himlen klarna upp och väl framme i Kåseberga blev det soligt och skönt!

Vi promenerade upp mot stensättningen och som varje gång blev jag så tagen, så imponerad av detta monument som troligen stått där sedan vikingatiden eller till och med sedan bronsåldern - det finns visst olika åsikter om detta.
Teorierna om vad det är för något är många: begravningsplats, solur mm.
För min del är det inte så noga med att veta exakt varför stenarna står där - huvudsaken är att de gör det och att de får stå kvar även i framtiden.

Pågarna var oxå tagna av de mäktiga stenarna:
Oj, vad långa stenar! sa E så fort han såg dem.
Jag tycker om den här stenen, sa A och kramade om en av stenarna!

Sen blev det lax och räkor nere i hamnen - en måltid som uppskattades av oss alla fyra!
I väntan på maten (en lååååång väntan) bjöd A och E på lite äkta syskonkärlek som självklart förevigades - jag ser mycket hellre att de pussas med varann än att de slåss som de gör allt för ofta annars...