Skolstart!

Ja, det ÄR sant - idag började mina pågar i förskoleklassen!
De är så stolta och glada, och trivs redan jättebra!

Mina fina skolepågar! (Nej, Emil är inte längre, han sträcker på sig!)


Sötast i klassen!


Vädrets makter var inte med oss, det blev hela regnstället och gummistövlar på!


Emil ritar något av vad han gjort i sommar.


Axel ska oxå rita, när han väl lugnat sig lite...


Sen valde Emil att bygga med Kaplastavarna med några kompisar.


Och Axel spelade spel med en kompis.


På väg hem igen!

Senare åkte vi hem till L för att titta på den oväntade tillökningen i familjen - deras hund som de fick för ca en månad sen var tydligen dräktig och inatt kom 5 söta valpar!


Nu regnade det inte riktigt lika mycket, men stövlarna behövdes fortfarande.


Är det det här som menas med Highwaterbyxor? ;-)

Saknad

Vissa dagar slår den en lite hårdare, saknaden.
I morgon börjar pojkarna skolan och vi pratade lite i bilen, jag frågade om de ville till graven idag och berätta för pappa att de skulle börja skolan i morgon.
Men det hade de redan berättat bägge två, sa de.
Vi bestämde att vi skulle gå dit i morgon istället, direkt efter skolan, så att de kunde berätta hur det varit istället.

Såg sen ett klipp som någon lagt in på Facebook, ett You Tube-klipp om soldater som kommer hem till sina barn och familjer som var väldigt gripande.
Och självklart var det enda jag kunde tänka på att deras man/pappa kom ju hem i alla fall, min man kommer aldrig hem igen, pågarnas pappa kommer aldrig hem igen.
De saknar honom så mycket nu, ju äldre de blir desto mer medvetna blir de om det faktum att han inte kommer tillbaka, att de inte har nån pappa som deras kompisar har.
Emil sa till och med häromveckan: "Mamma, kan du inte gifta om dig så att vi får en ny pappa?"
För mig känns det ganska främmande, visst har jag bearbetat min sorg och mår bra igen, men på något vis så är jag inte där, det är ju jag och Fredrik, vi hör ihop, på något vis känns han så närvarande för mig än.
Eller så är det helt enkelt så att jag inte är redo förrän jag träffar den rätte, och tills dess så har jag det ganska så bra ändå.

Fick veta häromdagen att en fjärde person av våra nära och kära nu har fått se Fredrik, att han var och hälsade på.
(Ja, tro på det ni som vill, och skit i att tro på det ni som inte vill.)
Jag önskar i alla fall att jag också fick se honom.
Eller fick någon som helst tecken på att han är här och tittar till oss.

På tal om Fredrik så har jag förresten varit hos läkaren som skickat remiss till Barnkardiologen.
Nu ska pågarnas hjärtan förhoppningsvis snart undersökas.
Tydligen är det ju så att plötslig hjärtdöd som drabbar personer under 35 år och som inte syns på obduktionen nästan alltid beror på ett 20-tal odiagnosticerade hjärtsjukdomar som ofta är ärftliga.
Därför ska barnen alltid undersökas, och jag hoppas verkligen att vi slipper vänta allt för länge.
Oron tar fan kål på mig, jag är livrädd så fort de somnat.

DT-plats!

Jag har fått en ny DT-plats - det ska bli så himla kul!

Var? undrar ni kanske.
På ett favoritställe där jag alltid kikar in varje vecka för att få en massa inspiration...
Jepp, jag är numera Designer på Veckans Skiss!

Min ansökningsLO gjord efter Fias fina skiss ser ut så här:



Tack för att jag fick vara med - jag ser fram emot att få jobba med er!

Sommarkul!

Håll i hatten för nu blir det en väldig massa foton på raken!
Veckan har varit intensiv men väldigt rolig och här får ni se vad vi har haft för oss:

Axel och Emil med kompis H på sightseeing i Lund.

La Familia i väntan på bussen hem från Lund...

Nu är vi på Zoologisk Have i Köpenhamn, här är Emil.

Axel leker att han är en kanin.



Inne i tropikhuset, jag sa: "Kolla nu noga vad ni kan hitta för nåt." "SALLAD!" skriker pågarna...

Hos favoriten J, som med sin härliga familj var med oss i Köpenhamn.

Emil kör jeep.

Axel pausar utanför elefanthuset.

Glasspaus - och titta där - även jag är med på bild! (Tack, A!)


Dagens favoriter, de söta apbebisarna!

I tyst beundran av den vackra dammen.

Axel på Sagolekplatsen i Malmö, vid Stadsbiblioteket.

Emil och Axel uppe på regnbågsrutschkanan.

Sötaste Axel!

Sötaste Emil!

Samma dag tog vi en tur till Västra Hamnen och Ekologilekplatsen.

Emil är "fångad".

Axel balanserar.

På lekplatsen mellan husen intill Turning Torso.

Finaste killarna!

Turister i Västra Hamnen...

Det är långt ner till vattnet! (Emil)

Knasungar...

Varma fötter behövde doppas i havet!

Inget slår en god glass i Västra Hamnen med utsikt över havet!

Pågarnas favoritbyggnad: Turning Torso!

Nejdå, vi är inte alls trötta... (På väg hem i bussen.)



Axel rider på ett vildsvin vid Skryllegården.

Emil klappar en räv.

På promenaden i skogen upptäckte vi plötsligt den här sötnosen alldeles nära oss!

Emil tränar...

Axel med...

Efter korven blev det marshmallows - och ja, Axel gillade det!

På lekplatsen vid Skryllegården med kompis H.

Tack för en härlig vecka ni som varit med oss!

Och idag avslutade vi dagen på kyrkogården med blommor till Fredrik.
Idag är det 1 år och 9 månader sedan.
Det är svårt att förstå att det redan gått så lång tid ändå.
Ibland känns det som igår han fortfarande fanns med oss, och ändå tar vi oss nu igenom vår andra sommarsemester utan honom.

Monster Trucks

ÄNTLIGEN var det dags!
Pågarna har längtat ända sedan de såg reklamskyltarna uppsatta i byn för första gången för en vecka sen!
Monster Trucks!


Redo för oljud och action!


Showen startade med diverse stunts på fyrhjuling, motorcross och bilar.


Här hoppar de över 7 bilar med motorcrosscykel, i vanliga fall brukar det visst vara 9 bilar, men de hade för liten plats idag.


I pausen fick alla gå fram ovh känna på Monstertruckarna!


Här far Ghost Rider över bilarna som snart är mos.


Och här är det USA 1 som är igång och mosar bilar. Tyvärr gick den tredje trucken Dragon sönder och kunde inte vara med.

Pågarna kom med ständiga utrop: WOW! BALLT! COOLT!
Ingen tvekan om att de gillade showen!
Men tyvärr var det lite för lång show med de andra stuntsen och lite för kort tid med monstertruckarna.
Fast som sagt, vi gillade det trots allt!
Och pågarna fick varsin fin keps av farfar L som oxå var med, med en Monster truck på - TACK!