Redan 1997 när vi bestämde oss för att vi ville ha barn visste vi att om vi fick en pojke skulle han heta E! Men fler pojknamn kunde vi inte komma på. Blev det en flicka skulle hon heta Agnes Bea eller Agnes Linnéa, o kallas Agnes.
Sen fick vi veta att det var två! Agnes o Bea blev våra val (efter min mormor o Fs mormor) om det skulle bli 2 flickor. En av varje var ju aldrig aktuellt för oss eftersom de redan från början sa att det var enäggs, de trodde ju tom att de låg i samma fostersäck först. 2 pojkar fick det inte lov att bli - för vi tyckte ju bara om E!
Men 2 pojkar var det! Vi fick panik! Vi bläddrade i böcker, i almanackor, vi funderade... De första förslagen var: Albin, Wilhelm, Carl, Edvin, Hugo, Anton. Albin o Anton var de vi tyckte passade bäst med E. Tidigt visste vi vem som var E - han var ju såklart den lille busen i magen! Han sparkades, snurrade rundor, tryckte på mina revben så jag skrek av smärta ibland, snurrade upp o ner hela tiden!
Vi kallade honom E tidigt o varje gång kändes det så hemskt eftersom vi inte hade nåt namn som kändes rätt för den andre lille bebisen den lille goe killen som låg så lugnt o stilla o krafsade mig på insidan av magen ibland. Sen en dag insåg jag att det fanns ju bara ett alternativ - han skulle ju såklart heta A! Det här var i typ v 32-33 nån gång, E hade hetat E i många långa veckor. På jobb, på den andra avdelningen med stora barn fanns en E o hans bästis som hette A! De var som ler o långhalm - du kallade aldrig på E eller A, du kallade på E o A! Var den ena inte där en dag var den andre dämpad o nästan deppig.
Jag föreslog det för F o efter lite smakande på det så kände han oxå att det var rätt! ÄNTLIGEN kunde jag klappa på magen nere till vänster o säga hej till A! Sen var vi väldigt oroliga för att de skulle ta "fel" bebis först vid ett eventuellt snitt - A skulle ju vara storebror, han låg ju som tvilling 1! Det kändes jätteviktigt för oss att E inte både skulle få namnet E o dessutom vara förstfödd. O byta namn kunde man ju inte göra i så fall! Men ut kom de - i rätt ordning - o visst var det en A o en E som kom! Inget tvivel om det! Vi hade prickat alldeles rätt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar