Mina scrapmara-alster!

Här komer allt jag skapade under scrapmaran - jag är riktigt nöjd med hur mycket jag fick gjort!

Först ut är min namnskylt som jag scrappade och använde som tävlingsbidrag i stämpelutmaningen.





Sen är det färgutmaning; 3 olika nyanser blått + en gråvit.



Så här vackert är det vita pappret:



Nästa bidrag vann jag annonsutmaningen med - fick ett underbart paket i grönt och vitt!



Till produktutmaningen: obegränsat med cardstock, 1 mönstrat, akrylfärg, metall, obegränsat med thickers/stickers, 1 stämpel, stämpelfärg.



Skissutmaning 1 efter en skiss av Lindzi, jag har vänt skissen ett snäpp.



Här har vi liftat en underbar LO av Malena, min tolkning är väldigt trogen i både färg och upplägg.



Hemliga utmaningen var en färgutmaning: inspireras av Jane! Jane bar jeans, vit t-shirt med tryck i rött och blått, svarta skor, spetsunderkläder, och silversmycken med svarta stenar. Mitt bidrag vann!



Närbild på swirlen jag ritat med Stickles med hjälp av en blomförpackning från Prima!



Efter skiss ritad av Linda/Gulligullan.



Citatutmaning: Hela världen är en rad av underverk, men vi är så vana vid dem att vi kallar dem vardagsting. H.C Andersen



Här har vi liftat en LO av Marie/Lily, jag inspirerades av formen på den.



Och sista utmaningen jag gjorde var att använda sina pennor till annat än journaling.



Det syns inte på foto hur hela LOn gnistrar, men här syns blinget i alla fall.

SCRAPMARA hela helgen!

Vilken underbar helg!
Jag har haft så roligt, så mysigt och fått scrappat helt otroligt mycket!
Och så fick jag den stora äran att bli framröstad som vinnare i TVÅ tävlingar - superkul!

Det här var min första Scrapmara, men definitivt inte min sista!

Tack Jane, tack Fia, tack Linda & Kate, tack alla ni andra!

Foton på alla de vinnande bidragen kommer här!

Funderingar

Bilen är tydligen en bra plats att fundera på, det här hörde jag från baksätet häromdagen:

Axel: Tänk om det var en tjuv som klädde ut sig till pappa och dog så att vi bara trodde att det var pappa? Så är pappa inte död.
Emil: Det tror jag nog inte.
Axel: Jo, men tänk om det var så, då är pappa kanske bara på jobbet, han sover nog där.
Jag: Men tror du inte att han saknar oss och kommer hem om han är på jobbet?
Axel: Han har nog varit där så länge nu att han har glömt bort oss.

En annan dag sa Emil:
Mamma, det är inte sant att man får vad man önskar sig när man blåser ut ljusen på sin födelsedag.
Jag: Inte?
Emil: Nej, för det händer ju ingenting. Om jag önskar att pappa inte dog så kan han ju inte komma tillbaka, så det är inte sant.

De tänker så mycket på Fredrik och på döden, och det är så svårt att veta vad man ska säga och vad man ska göra.
Jag försöker hela tiden vara så ärlig som möjligt och de vet allt om begravning, kremering mm.
Jag ångrar inte att de inte fick vara med på begravningen, de var ju med på minnesstunden efteråt och prästen och min svåger tog med dem in i kyrkan och visade var vi sagt hejdå till deras pappa, så de känner att de var delaktiga ändå.
Och de var med vid gravsättningen och var delaktiga i minsta detalj, de följde tom med in i rummet och hämtade urnan ur "kassaskåpet".

Men de fick inte se honom när han var död.
De fick inte gå upp til honom i sängen där han låg.
För mig var det instintivt; de skulle inte behöva se sin pappa ligga där död, jag ville skydda dem från allt ont i hela världen, och deras svåger tog dem med sig för att de skulle slippa se när de hämtade hans döda kropp.

Idag funderar jag mycket på om jag gjorde rätt eller fel, psykologen säger att jag ska sluta grubbla på det, jag gjorde det som kändes rätt i en otänkbar situation, jag gjorde vad jag gjorde för att skydda mina barn.
Men de frågar varför de inte fick se sin pappa död.
Men herregud, de var 4 år gamla!
Och deras pappa låg död.

Kanske det är dags att visa dem fotona på honom i kistan?
Jag vet inte, men då får de ju i alla fall se att han ligger där, död, i kistan.
Att det inte är nån tjuv som klätt ut sig till pappa och sen dött...

Emil gör framtidsplaner

I onsdags var Emil hos logopeden och i bilen på väg hem ser jag att vi möter en blå buss. (Här nere brukar alla bussar vara antingen gula, vita eller gröna)

Eftersom blått är Emils favoritfärg säger jag:
Kolla Emil, där kommer en blå buss!
Emil: Wow! Den är ju blå! En sån ska jag ha när jag blir vuxen! Då kan jag köra alla dit dom vill. Var vill du att jag ska köra dig, mamma?
Jag: Ähmm, jag vill nog åka till... Stockholm, tror jag!
Emil: Stockholm?
*paus*
Emil: Mamma, det kommer jag nog inte ihåg när jag är vuxen. Kan du påminna mig när jag är vuxen?

*fniss*

Tatueringen

Ja, som de flesta av er vet så har jag tatuerat mig (igen) för en månad sen ungefär.
Och bildbevis har ni inte fått av den enkla anledningen att jag inte blev nöjd med hans highlights på hjärtat.
Idag var jag tillbaka hos tatueraren så att han fick fixa till det och nu känner jag att den är som jag ville ha den!
Så, här är den:

Overkligt

Jag har varit vid graven nu, och sett namnet stå där.
Axel ville så gärna dit så vi körde dit och tände ljus.
Det kändes alldeles overkligt att se namnet, jag kan inte ta in det, att det är så.
Siffrorna var nästan det värsta att se, 1973-2008 - fan, man ska inte dö så ung med hela livet framför sig.

Uppdatering scrap

Så, nu har vi kommit till det jag scrappat hittills under 2009.
Vilket är sorgligt lite, men jag lovar, jag är på G igen och scrappar för fullt!
Jag är så glad att jag har hittat den här hobbyn som låter mig använda alla mina foton som jag älskar att ta, och som ger mig välbehövlig terapi och andningspauser i livet.


Till Scrappiz CC - man skulle göra 2 LOs/kort av samma skiss, här är min första version.


Och här är version 2 av skissen, som jag bara vänt på.


En till till Scrappiz CC - använda endast cardstock. Jag är väldigt nöjd med resultatet av mina olikfärgade fotomattor.


Till nån skiss någonstans...


En LO till Veckans skiss som jag aldrig skickade in.


Tolkning av nån skiss jag aldrig skickat in till, jag kommer inte ens ihåg om det var Veckans skiss eller nåt annat.


Samma här, nån skisstävling nånstans som jag aldrig skickade in till. Rubriken kommer från Axels uttryck om den här dagen, eller rättare sagt handlar det om att han älskar den här bilden på oss alla 4, när hans pappa fortfarande levde.


Här är en tolkning till Veckans skiss, med ett foto på brorsan från 1978, detta är nu en tavla hemma hos brorsan!


Födelsedagskort till lillkusin Robin som fyllde 3.

Och nu kommer lite som ni redan sett på Scrappizbloggen:


Vinterfärger, klassiskt vitt med blågrått.


Vinterfärger, klassiskt vitt och blått med bubblaren orange!


Att använda sina "fulpapper".


Ibland är det lite dekorationer som ger den största effekten.


Här var utmaningen att skapa med Making Memories journalingblock.


Och här är det rub-ons för hela slanten!

Det här är dock inte allt, jag har 7 LOs som jag inte får lov att visa än...
Och som sagt, jag är på G igen.
Jag håller på för fullt och skapar till Scrappizbloggen och till Magdas scrapfeber!

Dagens foto

Ni tror väl inte att jag hoppat av projekt 365, dagens foto?
Det har jag inte, jag fotar fortfarande nääästan varje dag - jag beslutade mig för att visa varje vecka i 7 bilder, men ibland kan någon bild vara från samma dag.

Så orkar ni?
8 veckors fotande kommer här, de första 4 veckorna har ni ju redan sett!