jahapp, har vabbat idag.
Vi är mer eller mindre förkylda allihop, men E hade feber i går kväll och hostade nästan hela natten så det blev till att vara hemma.
Vi lämnade A på dagis och sen har vi haft en riktig mysdag!
Jag har fått scrappat massor och E har njutit av lugnet av att vara ensam hemma med mamma!
Sen fick han dessutom välja 2 dvd-filmer i affären så då kunde det knappt bli bättre!
De har blivit riktiga teveomaner bägge två, de har väl fått det efter sin far...
måndag, januari 29, 2007
söndag, januari 28, 2007
Skogspromenad
Ja, som sagt så var vi ju ute på promenad i skogen igår.
Vädret var underbart och vi njöt i stora drag - dock inte av tystnaden eftersom den inte existerade inom 15 meter från oss.
Exakt, någon babblade hela tiden.
För att vara riktigt exakt så var det E som babblade - konstant.
Det gick inte att få stopp på honom!
Inte förrän vi efter ca 2 km senare satte oss ned för en fika.
Med Proviva Nypon i glaset och Tom & Jerrykex i handen tystnade han, så länge han tuggade i alla fall...
Jag ville i alla fall dela med mig av våran promenad - varsågoda!
Vädret var underbart och vi njöt i stora drag - dock inte av tystnaden eftersom den inte existerade inom 15 meter från oss.
Exakt, någon babblade hela tiden.
För att vara riktigt exakt så var det E som babblade - konstant.
Det gick inte att få stopp på honom!
Inte förrän vi efter ca 2 km senare satte oss ned för en fika.
Med Proviva Nypon i glaset och Tom & Jerrykex i handen tystnade han, så länge han tuggade i alla fall...
Jag ville i alla fall dela med mig av våran promenad - varsågoda!
lördag, januari 27, 2007
Första i juni 2006
De här två är de första LOs som jag doodlat på - något som blev en verklig hit!
Jag doodlar fortfarande med glädje!
Här behövs nästan inga ord - första fotot av pågarna...
De sista från maj 2006
"En tiger och en groda" har jag heller aldrig känt mig klar med, jag tror att jag vill ha lite journaling på den.
Fortsätter lägga in...
Då kommer ett gäng till, gjorda i maj 2006.
Jag har aldrig känt mig färdig med "Pappa och jag", något saknas, men jag kan inte bestämma mig för om jag ska låta det vara eller om jag ska ta itu med den så här långt efter.
Jag har aldrig känt mig färdig med "Pappa och jag", något saknas, men jag kan inte bestämma mig för om jag ska låta det vara eller om jag ska ta itu med den så här långt efter.
Sheriff E + hans bebistankar
Vi var ute och gick i skogen idag - UNDERBART, solen sken och den lilla snön som fanns gnistrade!
E babblade konstant i ca 2 kilometer...
Det går inte så snabbt för små 3-åriga ben så vi blev jämt "omkörda".
Och när vi blev "omkörda" av joggare sa han bestämt ifrån: "Man får inte springa i skogen!"
Sen blev vi "omkörda" av en familj där pojken i 10-årsåldern gick med en stor pinne som käpp.
"Man får INTE ha stora pinnar!" nästan skrek E!
Mot slutet blev vi "omkörda" av en familj med en bebis i vagn.
E blev tyst några sekunder.
Sen sa han:
"Vi måste oxå ha en bebis!"
"Jaha, sa jag, var ska vi få den ifrån?"
"Vi måste gå till en annan affär, där det är många bebisar. Vi kan titta och köpa en där!"
Tänk om det varit så lätt!
E babblade konstant i ca 2 kilometer...
Det går inte så snabbt för små 3-åriga ben så vi blev jämt "omkörda".
Och när vi blev "omkörda" av joggare sa han bestämt ifrån: "Man får inte springa i skogen!"
Sen blev vi "omkörda" av en familj där pojken i 10-årsåldern gick med en stor pinne som käpp.
"Man får INTE ha stora pinnar!" nästan skrek E!
Mot slutet blev vi "omkörda" av en familj med en bebis i vagn.
E blev tyst några sekunder.
Sen sa han:
"Vi måste oxå ha en bebis!"
"Jaha, sa jag, var ska vi få den ifrån?"
"Vi måste gå till en annan affär, där det är många bebisar. Vi kan titta och köpa en där!"
Tänk om det varit så lätt!
onsdag, januari 24, 2007
Simulant
I går kväll fick E höra att jag och A spelat de nya spelen när han var hemma med mig igår.
Självklart ville han oxå spela men det var läggdags så jag förklarade att vi kunde spela i morgon när de kom hem från dagis.
Han nöjde sig med det och somnade.
I morse vaknade han tidigt, jag hörde honom prata för sig själv och gick in, då sa han:
"Lille Vasstand har varit här."
Jaså?
"Men han har gått hem till sin mamma och pappa nu."
Sötnosen hade drömt om nya filmen!
Sen klev han ur sängen, tittade på spelen i bokhyllan och sa:
"Mamma, jag har "fever", jag får vara hemma med dig idag."
Sicken liten rackare, precis fyllda 3 och hittar redan på historier för att få som han vill!
Självklart ville han oxå spela men det var läggdags så jag förklarade att vi kunde spela i morgon när de kom hem från dagis.
Han nöjde sig med det och somnade.
I morse vaknade han tidigt, jag hörde honom prata för sig själv och gick in, då sa han:
"Lille Vasstand har varit här."
Jaså?
"Men han har gått hem till sin mamma och pappa nu."
Sötnosen hade drömt om nya filmen!
Sen klev han ur sängen, tittade på spelen i bokhyllan och sa:
"Mamma, jag har "fever", jag får vara hemma med dig idag."
Sicken liten rackare, precis fyllda 3 och hittar redan på historier för att få som han vill!
Födelsedagsrapport
Kvällen innan den stora dagen hade jag lagt fram paketen från oss på soffbordet så att det skulle bli det första de såg när vi kom ned på morgonen.
F vabbade pga As feber så hela familjen gick ned tillsammans och de såg direkt paketen och sprang fram under lyckliga tjut och började slita upp paketen!
E var så snabb att han tom hann slita upp As sista paket innan A var färdig med sitt andra paket!
De fick varsitt pussel, 30-bitars dinosaurpussel till A och 25-bitars Bilar-pussel till E, sen fick de varsin Nalle Puh-bok, olika förstås!
E fick även ett Byggare Bob-spel, där man ska lasta Bobs skottkärra utan att den tippar och välter ut allt och A fick ett spel där man sticker svärd i en tunna tills piraten som sitter där i flyger iväg.
E fick åka till dagis där han blev firad av kompisarna - tyvärr fick han ingen egen dag ändå eftersom ett annat barn på avdelningen fyller år samma dag...
Men han var nöjd och glad ändå!
A stannade hemma med pappa och myste och sen när vi alla kommit hem hade vi en lugn och mysig kväll tillsammans med våra 3-åringar!
Och självklart blev A firad när han var tillbaka på dagis idag!
Han blev lika nöjd han!
F vabbade pga As feber så hela familjen gick ned tillsammans och de såg direkt paketen och sprang fram under lyckliga tjut och började slita upp paketen!
E var så snabb att han tom hann slita upp As sista paket innan A var färdig med sitt andra paket!
De fick varsitt pussel, 30-bitars dinosaurpussel till A och 25-bitars Bilar-pussel till E, sen fick de varsin Nalle Puh-bok, olika förstås!
E fick även ett Byggare Bob-spel, där man ska lasta Bobs skottkärra utan att den tippar och välter ut allt och A fick ett spel där man sticker svärd i en tunna tills piraten som sitter där i flyger iväg.
E fick åka till dagis där han blev firad av kompisarna - tyvärr fick han ingen egen dag ändå eftersom ett annat barn på avdelningen fyller år samma dag...
Men han var nöjd och glad ändå!
A stannade hemma med pappa och myste och sen när vi alla kommit hem hade vi en lugn och mysig kväll tillsammans med våra 3-åringar!
Och självklart blev A firad när han var tillbaka på dagis idag!
Han blev lika nöjd han!
måndag, januari 22, 2007
GRATTIS!!!
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN, E OCH A!
Jag kan knappt förstå att mina älsklingar blir TRE år idag!
Jag kan knappt förstå att mina älsklingar blir TRE år idag!
söndag, januari 21, 2007
För 3 år sen
Vid den här tiden (23.19) för 3 år sen låg jag i de värsta smärtor jag nånsin varit med om.
Berusad av lustgas så att jag knappt minns något mer än smärtan som aldrig försvann trots alla påfyllningar jag fick av epiduralen.
Jag hade cirka 40 minuter kvar av olidlig pina innan de tog det efterlängtade beslutet, räddningen - akut kejsarsnitt.
Ännu ca 40 minuter efter det kom de.
Våra prinsar.
Våra söner.
Våra mirakel.
Jag grät av lycka, jag grät av lättnad, jag grät av kärlek, jag grät av utmattning.
Plötsligt var jag mamma, tvillingmamma.
De var så fina, så underbara, så perfekta.
Jag låg med dem på mitt bröst och tittade på dem!
Där var A, jag kände igen honom genast.
Där var E, det var han, precis som jag visste.
Små kopior av sin far.
Jag minns den, paniken, när jag insåg att något var fel.
När jag visade barnmorskan.
När de tog honom, när de rusade iväg med honom, min lilla E.
När vi inget hörde på en lång stund.
När de kom och hämtade tvillingbrorsan för att hålla honom sällskap, men inget sa.
När ingen berättade för oss vad som hände med våra söner.
När vi inte visste vad som var fel med vår E.
Vi fick träffa dem till slut.
På ren vilja tog jag mig ur sängen, och ned för trapporna till neonatal.
Där fanns de, våra små.
Paniken slog till igen, nästa morgon.
Ingen hade förberett mig på synen jag möttes av när jag kom ned till dem nästa morgon.
Min son, liten och ynklig, med sladdar och maskiner överallt, endast iförd en liten blöja, alldeles ensam i en kuvös.
Jag grät, och grät, jag var säker där, säker på att jag skulle mista honom, innan jag ens fått lära känna honom.
Jag lugnades något av synen av min andra son i en vanlig "säng" bredvid, han mådde åtminstone bra, de hade aldrig varit med om en glupskare bebis!
Idag är det 3 år senare, jag har två stora, starka, friska (okej, inte just idag), vackra barn - en lycka, en gåva, så stor att jag knappt ännu förstår att det är sant.
Jag älskar er, mina vackra söner, mina mirakel, våra mirakel!
Berusad av lustgas så att jag knappt minns något mer än smärtan som aldrig försvann trots alla påfyllningar jag fick av epiduralen.
Jag hade cirka 40 minuter kvar av olidlig pina innan de tog det efterlängtade beslutet, räddningen - akut kejsarsnitt.
Ännu ca 40 minuter efter det kom de.
Våra prinsar.
Våra söner.
Våra mirakel.
Jag grät av lycka, jag grät av lättnad, jag grät av kärlek, jag grät av utmattning.
Plötsligt var jag mamma, tvillingmamma.
De var så fina, så underbara, så perfekta.
Jag låg med dem på mitt bröst och tittade på dem!
Där var A, jag kände igen honom genast.
Där var E, det var han, precis som jag visste.
Små kopior av sin far.
Jag minns den, paniken, när jag insåg att något var fel.
När jag visade barnmorskan.
När de tog honom, när de rusade iväg med honom, min lilla E.
När vi inget hörde på en lång stund.
När de kom och hämtade tvillingbrorsan för att hålla honom sällskap, men inget sa.
När ingen berättade för oss vad som hände med våra söner.
När vi inte visste vad som var fel med vår E.
Vi fick träffa dem till slut.
På ren vilja tog jag mig ur sängen, och ned för trapporna till neonatal.
Där fanns de, våra små.
Paniken slog till igen, nästa morgon.
Ingen hade förberett mig på synen jag möttes av när jag kom ned till dem nästa morgon.
Min son, liten och ynklig, med sladdar och maskiner överallt, endast iförd en liten blöja, alldeles ensam i en kuvös.
Jag grät, och grät, jag var säker där, säker på att jag skulle mista honom, innan jag ens fått lära känna honom.
Jag lugnades något av synen av min andra son i en vanlig "säng" bredvid, han mådde åtminstone bra, de hade aldrig varit med om en glupskare bebis!
Idag är det 3 år senare, jag har två stora, starka, friska (okej, inte just idag), vackra barn - en lycka, en gåva, så stor att jag knappt ännu förstår att det är sant.
Jag älskar er, mina vackra söner, mina mirakel, våra mirakel!
A är sjuk
I förmiddags gjorde vi upptäckten vi inte ville göra...
A såg väldigt trött och slö ut.
Jag kände försiktigt på honom.
Jodå.
Tempen visade 39,3 grader.
Så E får gå själv till dagis i morgon på sin födelsedag.
Och A får stanna hemma med pappa.
Synd, men ändå inte.
På så vis får de ju bli firade på dagis var och en och vara i centrum var och en !
Jag hoppas i alla fall att de gör så att de firar E i morgon och A när han komemr tillbaka igen.
A såg väldigt trött och slö ut.
Jag kände försiktigt på honom.
Jodå.
Tempen visade 39,3 grader.
Så E får gå själv till dagis i morgon på sin födelsedag.
Och A får stanna hemma med pappa.
Synd, men ändå inte.
På så vis får de ju bli firade på dagis var och en och vara i centrum var och en !
Jag hoppas i alla fall att de gör så att de firar E i morgon och A när han komemr tillbaka igen.
Reducerat släktkalas
Idag har vi haft pågarnas släktkalas.
Ett väldigt reducerat sådant, tyvärr.
Faster och farbror är i Australien.
Äldsta kusinen hade menskramp (vilket jag inte tvivlar på, jag vet att hon har väldiga besvär, stackarn).
Näst äldsta kusinen vaknade med ögoninflammation och fick ögonen baddade med kallt kaffe, tydligen en gammal huskur - mitt förslag om vanligt vatten ratades trots att det är det läkare och sköterskor rekommenderar!
Gammelmormor B tycker att hon blivit för gammal för kalas, hon är över 90 nu.
Gammelmormor A stannade också hemma, hon orkade inte trots allt, även hon är gammal och blir hela 90 år om en månad.
Bonusfarfar kunde inte komma, de hade något möte i den orden han är med i.
Och om ni läst inlägget nedan så vet ni att inte heller min syster och hennes son kom.
Någon som vill gissa hur mycket kakor och tårta vi har över???
Men det var en trevlig dag trots allt, om vi bortser från chocken och tårarna över lillkusin R.
Storkusin L och inte längre så lilla Lillkusin E kom ju!
Och Storkusin J kom!
TOPPEN!
De två storkusinerna är Es och As stora idoler - de avgudar dem!
Ni kan tro det har spelats fotboll i vardagsrummet idag...
Den presenten är välanvänd redan!
Idag fick de fler presenter:
En stor låda med "stora-barn-lego" (WOW! lät det!)
En polisstation som hör till BRIO-järnägen
Varsin film om Lillefot och hans vänner
Varsitt pussel med olika motiv på Räddningsbåten ELias (25 bitar)
Varsitt set med sängkläder
500 kr i presentkort på PO.P
1400 kr var i kontanter
Och ingen av dem smakade ens på tårtan eller kakorna:
"Pi, vi vill ha frukt!"
Ett väldigt reducerat sådant, tyvärr.
Faster och farbror är i Australien.
Äldsta kusinen hade menskramp (vilket jag inte tvivlar på, jag vet att hon har väldiga besvär, stackarn).
Näst äldsta kusinen vaknade med ögoninflammation och fick ögonen baddade med kallt kaffe, tydligen en gammal huskur - mitt förslag om vanligt vatten ratades trots att det är det läkare och sköterskor rekommenderar!
Gammelmormor B tycker att hon blivit för gammal för kalas, hon är över 90 nu.
Gammelmormor A stannade också hemma, hon orkade inte trots allt, även hon är gammal och blir hela 90 år om en månad.
Bonusfarfar kunde inte komma, de hade något möte i den orden han är med i.
Och om ni läst inlägget nedan så vet ni att inte heller min syster och hennes son kom.
Någon som vill gissa hur mycket kakor och tårta vi har över???
Men det var en trevlig dag trots allt, om vi bortser från chocken och tårarna över lillkusin R.
Storkusin L och inte längre så lilla Lillkusin E kom ju!
Och Storkusin J kom!
TOPPEN!
De två storkusinerna är Es och As stora idoler - de avgudar dem!
Ni kan tro det har spelats fotboll i vardagsrummet idag...
Den presenten är välanvänd redan!
Idag fick de fler presenter:
En stor låda med "stora-barn-lego" (WOW! lät det!)
En polisstation som hör till BRIO-järnägen
Varsin film om Lillefot och hans vänner
Varsitt pussel med olika motiv på Räddningsbåten ELias (25 bitar)
Varsitt set med sängkläder
500 kr i presentkort på PO.P
1400 kr var i kontanter
Och ingen av dem smakade ens på tårtan eller kakorna:
"Pi, vi vill ha frukt!"
Lillkusin R biten av St Bernhard!
Syrran och hennes son kom inte på pågarnas kalas idag.
Igår hade hennes St Bernhard anfallit R (11 mån) och bitit honom i huvudet, så det var blod överallt och man såg skallbenet på honom!
De var på akuten hela dan och kvällen igår och han blev opererad/ihopsydd igen.
Jag kan knappt föreställa mig paniken!
Idag har han fått en blödning under det stora såret och feber, så vi hoppas att han inte fått någon infektion.
De behövde inte åka in med honom igen i alla fall, utan bara hålla koll på honom.
Fy fan, han hade lika gärna kunnat dött!
Igår hade hennes St Bernhard anfallit R (11 mån) och bitit honom i huvudet, så det var blod överallt och man såg skallbenet på honom!
De var på akuten hela dan och kvällen igår och han blev opererad/ihopsydd igen.
Jag kan knappt föreställa mig paniken!
Idag har han fått en blödning under det stora såret och feber, så vi hoppas att han inte fått någon infektion.
De behövde inte åka in med honom igen i alla fall, utan bara hålla koll på honom.
Fy fan, han hade lika gärna kunnat dött!
Några till!
Jag försöker få mina LOs i någotsånär kronologisk ordning, men jag kan inte svära på att det blir exakt rätt, men nästan i alla fall!
Jag ber dessutom om ursäkt för alla kamerablixtar i fotona, dumt nog fotade jag vissa i plastfickorna...
Jag ber dessutom om ursäkt för alla kamerablixtar i fotona, dumt nog fotade jag vissa i plastfickorna...
Fler LOs
Då kommer ett gäng till.
Den om napparna tycker jag inte alls om, jag vet inte, jag blev aldrig nöjd och hittade inget sätt att ändra den heller, nu är det försent att ändra så den får vara som den är.
Den om napparna tycker jag inte alls om, jag vet inte, jag blev aldrig nöjd och hittade inget sätt att ändra den heller, nu är det försent att ändra så den får vara som den är.
lördag, januari 20, 2007
Första 3-årskalaset avklarat!
Idag kom våra bästa vänner, 2 par vi hängt ihop med i evigheter, för att fira pågarna.
Det ena paret är föräldrar till pågarnas flickvän J, "Vi ÄLSKAR J" brukar de säga...
Som vanligt en absolut supermysig och trevlig kväll med vännerna, med mycket mat, skratt och poker!
Pågarna fick vars två monstertrucks + filmen Bilar av flickvännen, och varsin fotboll (lite mindre modell) + varsitt fotbollsmål (modell mindre även det, fast ändå ganska stort!).
Fotbollsmålen sattes genast ihop så att de bildade en bur och därinne satt de tre musketörerna större delen av kvällen och lekte!
Det ena paret är föräldrar till pågarnas flickvän J, "Vi ÄLSKAR J" brukar de säga...
Som vanligt en absolut supermysig och trevlig kväll med vännerna, med mycket mat, skratt och poker!
Pågarna fick vars två monstertrucks + filmen Bilar av flickvännen, och varsin fotboll (lite mindre modell) + varsitt fotbollsmål (modell mindre även det, fast ändå ganska stort!).
Fotbollsmålen sattes genast ihop så att de bildade en bur och därinne satt de tre musketörerna större delen av kvällen och lekte!
Fler av de första LOs jag gjorde!
Här kommer några till av mina första LOs.
Pottpremiär är min andra LO, även den har en speciell plats i mitt hjärta!
Och "blomsterkorten" är verkligen underbara, jag älskar de fotona!
Pottpremiär är min andra LO, även den har en speciell plats i mitt hjärta!
Och "blomsterkorten" är verkligen underbara, jag älskar de fotona!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)